Världen idag har vid flera tillfällen berättat att diagnosen könsdysfori ökat kraftigt bland unga personer. Vi har bland annat uppmärksammat att många tjejer med psykisk problematik, som självskadebeteende, uppsöker vården för att få könsförändrande behandling.
Nu har även SVT uppmärksammat saken. I ett en timmes långt avsnitt av Uppdrag granskning frågar de sig om det kan vara så att beslut om ”könskorrigering” i många fall är ett misstag.
I programmet ställer SVT kritiska frågor till vården, men intervjuar också unga tjejer som ”bytt kön” och sedan ångrat sig.
”Vården vet inte vad de håller på med. De har ingen vetenskap bakom detta. De prövar på en ung generation som har hela livet framför sig”, säger en tjej som menar att hon, och andra unga tjejer som ”bytt kön”, är testkaniner i ett stort experiment.
I programmet intervjuas även föräldrar som är starkt kritiska till hur deras barn, som velat byta kön, blivit bemötta av vården. De berättar hur vården inte ställt några fördjupande frågor till barnen angående deras önskan, utan bara gratulerat dem till deras beslut och sagt saker i stil med: ”Grattis, vad modig du är”.
En mamma berättar att vårdpersonalen sagt: ”Det är inte en diagnos, det är en identitetsfråga”.
Personal på könsmottagningen Anova på Karolinska institutet försvarar dock besluten om att låta unga genomgå könsförändrande behandling.
”Är lidandet så uttalat att behandling, ur etisk synpunkt måste ske, då gör vi det”, säger Per-Anders Rydelius, överläkare för det så kallade Kid-teamet som behandlar barnen.
Han menar alltså att beslut om könskorrigering tas för att barnen ska må bättre.
Ifall barnet i vuxen ålder ångrar sig bär både vården, föräldrarna och patienten ansvaret, menar han.
Den ovan nämnda unga tjejen håller dock inte med.
”I efterhand tycker jag att det är helt sjukt hur den här processen har gått till. Det finns så lite stöd för allting”, säger hon och fortsätter:
”I grund och botten är det vården som har ansvar för detta. Det är de som ska kunna sätta en säker diagnos på mig.”
