Störst av allt är kärleken

Störst av allt är kärlekenBibeln är full av spännande berättelser, råd och vägledning, sånger och ord av uppmuntran, tröst och tro.
I dag har jag valt att referera till ett av de mest kända kapitlen i Nya testamentet, nämligen "Kärlekens lov" i 1 Korinterbrevet kapitel 13.

Om jag talade både människors och änglars språk men inte hade kärlek, vore jag endast en ljudande malm eller en skrällande cymbal.
Och om jag ägde profetisk gåva och kände alla hemligheter och hade all kunskap, och om jag hade all tro så att jag kunde flytta berg men inte hade kärlek, så vore jag ingenting.
Och om jag delade ut allt vad jag ägde och om jag offrade min kropp till att brännas, men inte hade kärlek, så skulle jag ingenting vinna.
Kärleken är tålig och mild, kärleken avundas inte, den skryter inte, den är inte uppblåst, den uppför sig inte illa, den söker inte sitt, den brusar inte upp, den tillräknar inte det onda.
Den gläder sig inte över orättfärdigheten men har sin glädje i sanningen.
Den fördrar allting, den tror allting, den hoppas allting, den uthärdar allting.
Kärleken upphör aldrig. Men profetiorna skall upphöra och tungomålstalen skall tystna och kunskapen skall förgå.
Ty vi förstår till en del och profeterar till en del, men när det fullkomliga kommer, skall det förgå som är till en del.
När jag var barn, talade jag som ett barn, tänkte jag som ett barn, och förstod jag som ett barn. Men sedan jag blivit man, har jag lagt bort det barnsliga.
Nu ser vi en gåtfull spegelbild, men då skall vi se ansikte mot ansikte. Nu förstår jag endast till en del, men då skall jag känna fullkomligt, liksom jag själv har blivit fullkomligt känd.
Nu består tron, hoppet och kärleken, dessa tre, men störst av dem är kärleken.

Utan kärlek – ingenting! Ja, så står det faktiskt. Vilket vi alla ständigt bör tänka till på. Reflektera över och inse. I allt jag gör är grundmotivet avgörande för resultatet. Finns kärleken där, både hörs, känns och märks det.
Kärlek symboliseras med ett hjärta och ofta ett rött hjärta. Den röda färgen påminner om blodet som pulserar och förser hela kroppen med syre så att den får kraft att leva.
Gud är kärlek och han vill på samma sätt, genom Jesu blod, ge kraft åt varje människa att leva ett underbart liv.
I Efesiebrevet 2:8-10 står det: "Ty av nåd är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det. Det beror inte på gärningar; ingen ska kunna berömma sig. Vi är hans verk skapade genom Kristus Jesus till att göra de goda gärningar som Gud från början har bestämt oss till."
Nåden är alltså viktig att ha koll på i det kristna livet. Nåden, att Jesus dog och uppstod och på så sätt betalade priset för alla mina synder.
Niklas Hallman skriver i "Spikarnas lovsång": "Jesus slet av dödens bojor och band, samma kraft är verksam än i dag. En kraft till befrielse, en kraft till triumf, tillsammans med Jesus har jag fått nytt liv!"

Ja, precis så är det. När jag tror och bekänner vad Jesu död och uppståndelse verkligen betyder, då frigörs livgivande kraft i mig och kommer prägla hela mitt sinne. Det centrala för mig som kristen är alltså att regelbundet påminna mig om korsets kraft.
Dessutom är nåden en gåva från Gud genom tron.
"Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte ska gå under utan ha ett evigt liv." Johannes evagelium 3:16
Kärleken var motivet till nåden och att tro på nåden är kärleken in i ditt och mitt liv.
Sann kärlek är inte bara ord eller handling. Sann kärlek är ett pulserande hjärta som osjälviskt tjänar sin nästa.

I Filipperbrevet 2:6-11 läser vi: "Jesus ägde Guds gestalt men vakade inte över sin jämlighet med Gud utan avstod från allt och antog en tjänares gestalt då han blev som en av oss. När han till det yttre hade blivit människa gjorde han sig ödmjuk och var lydig ända till döden, döden på ett kors.Därför har Gud upphöjt honom över allt annat och gett honom det namn som står över alla andra namn, för att alla knän ska böjas för Jesu namn, i himlen, på jorden och under jorden, och alla tungor bekänna att Jesus Kristus är Herre, Gud Fadern till ära."
När min tro är förankrad i Guds kärlek och på så sätt präglar hela mitt liv, ja, då finns det inga gränser.... "Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den och allt uthärdar den." (1 Kor 13:7)

Sverige behöver få uppleva vägen framför andra – kärleken!
Och genom Guds nåd kan du och jag få fullfölja det som Gud redan tänkt med våra liv, personligheter och förutsättningar.
Ta emot nåden. Visa kärleken, reflektera livet! Ge Gud all ära!

Marina Andersson
Barnpastor, Pingst i Jönköping