Stafett-växling i Kristna Friskole-rådet

– Man ska sluta någon gång och jag har gått på vad jag känt inombords. För ett år sedan upplevde jag att det här är mitt sista år på posten, något jag också uttalade, säger Bo Nyberg som lett Kristna friskolerådet i ungefär elva år.

Bo Nyberg beskriver motståndet mot kristen skolverksamhet som konstant, även om det har tätnat ytterligare den senaste tiden.

– Men stämningen inåt är väldigt bra med god sammanhållning, menar han.

Jan Rosman har grundat församlingen Agape i Norrköping och är skolchef för skolor som drivs genom stiftelsen Agape Norrköping . Han tar över i ett skede när de politiska attackerna mot konfessionell skolverksamhet ökar, men ser positivt på framtiden för kristna skolor.

–Vi är troligen redan är bäst i landet när det gäller värdegrundsarbete, men det finns mycket kvar att utveckla när det gäller den kristna värdegrunden och inte minst att göra den begriplig för dem som inte är troende, och det arbetet kommer vi att fortsätta göra tillsammans, säger han.

Men hur är det att arbeta med en verksamhet som så tydligt befinner sig i politisk motvind där regeringspartiet tydligt uttalat att man vill avskaffa skolorna ni driver?

– Det är förstås delvis en plåga. Det är tråkigt när politiker på olika sätt försöker begränsa de konfessionella skolornas frihet.

– Tyvärr är det inte jättemånga som vill förstå vad religionsfrihet innebär. Från liberalt håll vill man inte ge det till andra utan bara att det ska gälla dem själva. Och från vänsterhåll vill man försöka kontrollera allting och det blir ibland in absurdum.

Jan Rosman tycker att myndigheter och partier borde lita mer på lärarna och familjerna.

– Det finns en professionalism att lita på och det går inte att försöka gå in och detaljreglera till exempel konfessionella inslag. Man har uppenbara problem med själva definitionen av vad det ens är.

Kristna Friskolerådet menar att just uttrycket ”konfessionella” är problematiskt för att det används enbart i samband med skolor med konfessionell huvudman.

– Det var bättre tidigare när man talade om att undervisningen ska vara allsidig och saklig, det konfessionella begreppet har bara ställt till elände – både för inspektörer och skolor.

I bred mening har nämligen alla något de bekänner sig till, oavsett om det är en gud eller inte, påpekar Jan Rosman som är bekymrad över hur statsråd och politiker överlag allt oftare svartmålar tro och drar religiösa uttryck över en kam.

– Man misstänkliggör religion med breda penseldrag och ger en bild av att det är något skumt eller skadligt.

Jan Rosman är beredd på en valrörelse där konfessionella friskolor återigen används av slagträ av vissa politiker i sin jakt på röster.

Själv hoppas han dock få möjlighet att förmedla den höga kvalitet som de kristna skolorna och förskolorna håller.

– Statistiken är tydlig, både när det gäller det kunskapsmässiga och trivselfrågorna.

En annan sak han vill lyfta fram är hur Barnkonventionen påverkar deras verksamhet, bland annat planerar rådet för ett seminarium om Barnkonventionen.

– Den talar faktiskt en hel del om föräldrarnas rättigheter och möjligheter, och om religionsfrihet också på undervisningsområdet. I Sverige vill man alltför ofta driva barns rätt mot sina föräldrars rätt, istället för familjers rätt mot staters rätt, så som de här texterna blev skrivna.

Inför valrörelsen skickar han med en uppmaning till den som ser sig som bedjare.

– Be gärna för de kristna skolorna och förskolorna, säger Jan Rosman.