Världen idag har i flera artiklar berättat att regeringen vill införa nya krav på trossamfund som får ekonomiska bidrag från staten. Ifall förslaget skulle bli verklighet skulle de samfund vars församlingar vill kunna utesluta medlemmar på grund av val av livspartner få svårt att få bidrag. Även de samfund vars församlingar tillämpar så kallad omvändelseterapi – att försöka få någon att ändra sexuell läggning eller lämna en homosexuell livsstil – skulle få svårt att få bidrag. I alla fall om församlingarna utövade detta på unga personer.

Världen idag har nu gjort en rundringning till ledare för frikyrkorna för att höra hur de skulle agera om förslaget blev verklighet och därmed började gälla från årsskiftet. Skulle de anpassa sig efter de nya kraven eller skulle de välja bort bidragen?

– Vi har inte fattat något beslut om detta eftersom förslaget inte har gått igenom i riksdagen än. Men vi är kritiska till förslaget, vilket vi har uttryckt på olika sätt, säger Joakim Hagerius, en av ledarna för Equmenia­kyrkan.

Det Equmeniakyrkan är kritiska mot är bland annat att det är otydligt vad som menas med ett samfunds ”företrädare” och att det är oklart vad som i praktiken menas med att ”bryta mot principen om alla människors lika värde”.

Till tidningen Sändaren har Hagerius dock sagt att han inte tror att förslaget kommer få några stora konsekvenser för Equmenia­kyrkan.

Joakim Hagerius svar till Världen idag ska visa sig vara ganska typiskt för samfundsledarna: De kan inte säga hur samfunden kommer agera eftersom lagförslaget inte har gått igenom än.

– Vi avvaktar och tittar framåt, säger Ulf Häggqvist, ledare för Svenska alliansmissionen.

Han förklarar att det handlar om att se hur förslaget kommer att utvecklas och få klarhet i vilka krav som kommer att ställas.

Men om förslaget blev verklighet så som det ser ut nu – hur skulle ni agera då?

– Det är svårt att spekulera i, men det finns ju gränser för vad vi skulle kunna ställa upp på. Vi skulle inte acceptera att tas ifrån möjligheten att undervisa utifrån hur vi uppfattar Bibeln. Man kan inte sälja sin själ för att få bidrag, säger han.

När det gäller samfundets syn på utlevd homosexualitet förklarar Ulf Häggkvist att man endast viger man och kvinna, men att man försöker undervisa i frågan ”i en ödmjuk ton”.

Inte heller Ingemar Forss, en av ledarna för Evangeliska frikyrkan, kan ge något entydigt svar på hur samfundet kommer agera om förslaget blir verklighet.

– Vi är mycket kritiska till utformningen av förslaget, även om vi förstår intentionen, säger han.

Ingemar Forss påpekar att samfundet ”inte vill låta statens villkor avgöra hur verksamheten utformas”, men säger samtidigt att EFK vill ”fortsätta vara bidragsberättigade”.

– Nu vet vi ju inte hur beslutet blir till slut, men vi kommer fortsätta att agera för att ta del av statsbidrag. Dock inte på vilka villkor som helst, säger han.

Vilka villkor kan ni inte acceptera?

– Demokrativillkoren som står i dag har vi inga problem med – det handlar mer om tillämpningen.

I demokrativillkoren står det bland annat att man inte ska kunna utesluta medlemmar på grund av val av livsparter och andra saker som kan bli ett problem för församlingar som vill praktisera en biblisk syn på homosexualitet. Har ni inga problem med det?

– Jo, det har vi absolut problem med. Men när vi har testat sådant här med utredarna har vi fått uppfattningen av att lagen inte kommer gå över religionsfriheten. Det finns självklart en stor risk för en tolkning som tassar in på religionsfrihetens område, så vi kommer hårdgranska det slutgiltiga beslutet.

Även Frälsningsarmén uppger att det är en fråga som de arbetar med och inte är helt klara över.

– Vi behöver se hur det hela implementeras, säger Robert Tuftström, biträdande samfundsledare för Frälsningsarmén.

Han påpekar att det för Frälsningsarméns del inte handlar om så stora summar när det gäller det statliga stödet, men att det handlar om mer när det gäller det stöd som människor kan ge genom kyrkoavgift via skattesedeln. Även detta stöd omfattas nämligen av regeringens förslag på nya krav.

– Vi ser med oro på förslaget, och det kan skapa problem, men vi har inte landat i att inte söka statsbidrag eller möjlighet att ge stöd via skattesedeln än, säger Robert Tuftström.

Pingstledaren Daniel Alm är starkt kritisk till att regeringen vill se en särskild granskning av trossamfunden.

– Det finns ju en brottsbalk – varför räcker det inte med den? frågar han sig.  

Ifall förslagen blir verklighet kommer Pingströrelsen dock inte ge upp sina bidrag.

– Det handlar inte främst om kronor och ören, utan att vi inte vill se en marginalisering av trossamfunden. Vår hållning är att vi är en självklar del av det svenska samhället, säger han.

Daniel Alm håller med övriga samfundsledare om att det finns problematiska formuleringar i förslaget, men menar att man behöver avvakta och se hur dessa tillämpas i praktiken.

– Det kan bli saker som blir svåra att förhålla sig till, men den dagen den sorgen.

Hur ser ni på formuleringarna om omvändelseterapi och homosexualitet?

– Jag tycker att hela den diskussionen är märklig. Ingen har riktigt definierat vad som menas med omvändelseterapi. Sedan anser jag att i ett öppet samhälle där man får leva ut sin sexualitet måste det väl också vara tillåtet att välja att inte leva ut sin sexualitet.

Kommer ni börja med en ökad kontroll av era pastorer för att leva upp till kraven, exempelvis ringa upp pastorer som har uttryckt sig ”olämpligt”?

– Det är inget nytt för oss att man kalibrerar – det pågår alltid i en rörelse. Däremot kommer vi inte gå in och granska enskilda predikningar. Har någon pastor sagt något som exempelvis kan klassas som ”hate-speech” [hatiska uttalanden red anm] får det hanteras då, säger Daniel Alm.

– Samtidigt kan vi inte heller ge frikort till alla våra pastorer och säga: ”Tryck ur dig vad du vill”, lägger han till.

På frågan om varför trossamfund ska ha rätt till skattepengar över huvud taget svarar han resolut.

– Det är en del av den svenska modellen. Vi har ett starkt civilsamhälle där kultur, idrott och politiska rörelser får stöd. Varför skulle vi ha en negativ särbehandling av trossamfunden? Den dag vi tar bort de andra stöden – vi kan börja med partistöden – kan vi ta bort stödet till trossamfunden.

EFS är inget samfund, utan en rörelse inom Svenska kyrkan, men har ändå kunnat ta del av det statliga stöd som regerings förslag handlar om. Ifall förslaget blir verklighet kommer EFS dock förlora de tre­ till fyra miljoner kronor som det handlat om årligen. Detta på grund av att stödet hädanefter endast ska betalas ut till registrerade trossamfund.

”Genom kravet på registrering säkerställs att stödet går till trossamfund som utövar religiös verksamhet och inte till andra typer av ideella föreningar”, står det i propositionen.

Trots att EFS inte kommer vara aktuell för stödet, om förslaget går igenom, oroas rörelsens missionsföreståndare Kerstin Oderhem över planerna.

– Det är väldigt oroväckande när staten vill gå in och begränsa religionsfriheten, säger hon.

Trosrörelsen har aldrig tagit emot statligt samfundsstöd, så berörs inte av förslaget.

– Vi har värnat om att inte hamna i situationer där vi inte kan tycka och tänka vad vi vill utan att regleras av staten, säger samfundets ordförande David Ekerbring till Världen idag.