Nyheter

Plusarkiv: Hizbollah och Hamas upprustar

Hizbollah och Hamas upprustarDen 4 november i år bordade israeliska krigsfartyg det tyska lastfartyget Francop utanför Syriens kust. En snabb undersökning visade att lasten innehöll 36 containers, väl dolda, packade med raketer, 12 centimeters granatkastare, antitankvapen och eldhandvapen, sammanlagt 500 ton.

Samtliga containers – det markerades tydligt – kom från Iran. Somliga vapen var av kinesiskt fabrikat, andra ryska. Exakt var de lastats gick inte att fastställa.
– Israelerna uppför sig på nytt som pirater, fastslog Syrien i ett officiellt uttalande.
Nästan samtidigt läckte den brittiska underrättelsetjänsten ut att det var tredje gången i år som en vapenlast till Syrien – för vidare befordran till Hizbollah i Libanon – stoppades. Enligt den israeliske amiralen, Boni Ben-Yehuda, var Francops last bara "en droppe i havet". Smuggling av vapen till Israels fiender pågår hela tiden, dels över havet, dels via tunnlar mellan Egypten och Gaza. Mottagarna är Hizbollah och, i Gaza-remsan, Hamas. I Israel talar man om Irans kniptångsstrategi: att klämma åt Israel från både söder och norr.

Hizbollah betyder Guds parti och står särskilt nära Irans revolutionsgarde, Pasdaran (som fostrat landets fanatiske president Amadinejahd). Partiet har starkt inflytande i Libanon. Gruppen klassas som terroristisk av USA och Storbritannien, däremot inte av EU och FN. Att många terroristdåd utförts av Hizbollah-medlemmar står höjt över varje tvivel. Liksom att partiet gör stora insatser bland fattiga libaneser – man driver omfattande social hjälpverksamhet – och därför åtnjuter betydande popularitet. Hizbollah har kanske 1 000 heltidssoldater, men kan också räkna med 6 000-10 000 frivilliga. I regelrätt strid med IDF (Israels krigsmakt) är man givetvis chanslös. Alltså tar man strid så sällan som möjligt utan använder sina vapen för överfall och sabotage. Fred och försoning med Israel står inte på programmet.

Detsamma gäller för Hamas i Gaza, som skapades 1987 och anses som terroristorganisation av både USA och EU. I juli 2007 utbröt inbördeskrig mellan Hamas och det gamla PLO:s huvudorganisation, al-Fatah, också känt som den palestinska myndigheten och baserad på Jordanflodens Västbank (där också Israels kontroversiella bosättningar ligger). Hamas vann kriget, inte minst med hjälp av vapen från Iran, och Fatahs anhängare fick hals över huvud packa och ge sig av.
Både Hizbollah och Hamas fortsätter att upprusta och – i Hamas fall – att skicka raketer in i Israel. Fatah har början till en armé som får ett visst stöd även från Israel, eftersom man ser Fatah som en betydligt mera tilltalande förhandlingspartner än någon av de andra grupperna.
Men Fatah är starkt försvagat. När Yassir Arafat försvann från scenen (efter att ha stulit miljon efter miljon av bidrag från bland annat Sverige) gick ordförandeskapet till Mahmoud Abbas, 74 år, också känd som Abu Mazen. Abbas anses i västvärlden som en tämligen hederlig man som säkert vill fred. Dessvärre har han inte varit särskilt effektiv och för ögonblicket tyder allting på att han tröttnat och vill avgå. Abbas har hotat med att avgå förr men alltid låtit sig "övertalas" om att stanna kvar. Den här gången är man inte så säker. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har visserligen slagit fast att han kan tänka sig att Israel lever sida vid sida med en palestinsk stat. Å andra sidan har Netanyahu nyss proklamerat att hundratals nya bosättningar ska upprättas på Västbanken, något som palestinierna absolut inte kan säga ja till.

Om Abbas verkligen avgår är den troligaste efterträdaren den högt ansedde Marwan Barghouti. Denne är respekterad även av Hamas och enormt populär bland Fatahs fotfolk. Så gott som alla experter på Mellanösterns politik anser att han, bättre än någon annan, skulle kunna ena palestinierna och få i gång allvarligt menade förhandlingar.
Dock finns det en allvarlig hake i resonemanget. Barghouti sitter i fängelse i Israel, dömd till fem gånger livstid för mord begångna under den infifada (uppror) som började 2000. Till vilket den enda tänkbara kommentaren blir: Fortsättning följer.

>> SIFFRORNA SOM TALAR FÖR SIG SJÄLVA...7 000
Så många obemannade stridsflygplan, så kallade drönare (drones) har USA, huvudsakligen i Afghanistan och Pakistan. De styrs från Florida och skjuter raketer mot fientliga grupperingar.

0
Så många drönare hade man 2003.

1

Vill du läsa vidare?

Teckna en prenumeration för att ta del av denna artikel och mer på varldenidag.se.

ERBJUDANDE!
Världen idag DIGITAL

2 månader för 10 kr!

KÖP

Världen idag
DIGITAL

129,-

kr/månad ​​​​​​

KÖP

Världen idag
PAPPER

189,-

kr/månad ​​​​​​

KÖP

Powered by Labrador CMS