För exakt ett år sedan var scenariot det motsatta. Framtidstron var ljus sedan efterfrågan på svenskproducerade livsmedel fått lantbrukare att skörda framgångar.

Trots en fortsatt hög efterfrågan på svenska råvaror är bilden nu en annan. Det visar ett färskt index över de gröna näringarna för det fjärde kvartalet, från LRF.

Det är skenande kostnader för de insatsvaror som behövs för att kunna producera, som exempelvis diesel, el och gödsel, som är orsaken. Bland annat har priset på kvävegödsel ökat med 240 procent på bara ett år, och världsmarknadspriset på diesel har nästan fördubblats.

Och marginaler för den här typen av ökning finns inte hos livsmedelsproducenterna, enligt LRF.

– Det är en bransch som i många år har varit träffade av tuff lönsamhet. De här pengarna finns inte för livsmedelsproducenterna och om inget sker är risken stor att det slår över i minskad livsmedelsproduktion framåt, säger vd:n Anna Karin Hatt, tidigare toppolitiker inom Centerpartiet.

Indexet visar hur samtliga branschspecifika kurvor, förutom skogen, faller kraftigt och landar på en negativ syn på den framtida konjunkturen.

– Det är en historisk nedgång det fjärde kvartalet, säger Hatt.

Enligt LRF flaggar nu växtodlarna för brist på gödning och att tomatodlare riskerar att fördubbla sina energikostnader. Kompensation för de stigande kostnaderna behövs.

– Det finns ingen chans att lantbrukarna själva ska kunna bära de här snabbt ökade kostnaderna. Vi ser att det behöver leda till att lantbrukarna får bättre betalt för sina produkter och tjänster.

Politiken behöver också ta ansvar, menar Anna Karin Hatt.

– Kortsiktigt här och nu behöver man lindra kostnadschocken för lantbrukarna. Det kan man göra till exempel genom att införa de stöd som fanns under torkan 2018.

Framåt behövs det ökade investeringar i fossilfri bränsleproduktion, menar hon.

Samtidigt finns det lantbrukare som anser att en nödvändig åtgärd är att sänka punktskatten på el och diesel.