Att förskolor, universitet och myndigheter i hög utsträckning använder sig av genusteorier är inget som uppskattas av David Eberhard, överläkare i psykiatri och verksamhetschef för Prima barn- och vuxenpsykiatri. I den nyutkomna boken "Det stora könsexperimentet" sågar han teorierna och menar att de inte utgår från verkligheten.
– När man diskuterar jämställdhet i dag så bortser man väldigt ofta från de biologiska skillnader som finns mellan män och kvinnor, säger han i en intervju med Studio ett.
Han exemplifierar med att man, när man diskuterar yrkesval, ofta utgår från att ”könsmaktsordningar”, ”patriarkatet” och ”strukturer” ligger bakom det faktum att män ofta väljer en viss typ av jobb och kvinnor en annan. I själva verket kan det vara så att en person väljer ett yrke för att han eller hon faktiskt vill arbeta med det, menar han.
– Som grupp ”man” och ”kvinna” har man lite olika egenskaper som är genetiskt ärftliga. Sedan varierar det naturligtvis mycket mellan enskilda individer, säger han.
Män är exempelvis generellt mindre empatiska och sociala än kvinnor, förklarar Eberhard.
Ett problem med att tona ner den biologiska delen är, enligt Eberhard, att man börjar kvotera in män respektive kvinnor i olika yrkesgrupper i stället för att acceptera mäns och kvinnors val.
– Då pratar man om jämställdhet utifrån utfall och inte utifrån lika möjligheter. Det finns lika möjligheter för män och kvinnor i dagens samhälle vill jag påstå.
”I boken går du igenom stora delar av den samlade forskningen som visar på biologiska skillnader mellan män och kvinnor – hjärnorna fungerar olika, vi är olika bra på olika saker, vi har olika muskelmassa – det här är väl bara självklarheter?” säger programledaren Magnus Thorén.
– Absolut, jag skriver bara självklarheter, svarar Eberhard.
– Jag är nog den man som har blivit mest utskälld för att skriva självklarheter de senaste 15 åren, fortsätter han.
I boken går Eberhard så långt att han kallar genusteorier för ”kvacksalveri” och ger genusforskarna diagnosen ”vanföreställning” – något som ifrågasätts av programledarna i Studio ett.
– Jag är rätt trött på den radikalfeministiska retoriken – det är klart att jag svarar med motangrepp. Och jag vill påstå att om man ignorerar biologi, då är man ute och cyklar totalt, säger han.
”Men vad är problemet med att se män och kvinnor som lika” undrar programledarna.
– De är inte lika. Pojkar och flickor är inte lika. Man föds inte som oskrivna blad, säger Eberhard.
I sämsta fall har genuspedagogiken en negativ påverkan på barnen och i bästa fall påverkar inte pedagogiken barnen så mycket, eftersom genetiken har så stor inverkan att barnen ändå ”blir som de blir”, menar han.
”Men det beror ju också på vad man får med sig från ett hem och vad man som flicka får för intryck av att man kan klara av” säger programledaren Helena Groll.
– Detta är den matriarkala normen i Sverige som säger att: Så ser det ut, det finns osynliga hinder för kvinnor. Men det återstår att bevisa att det faktiskt är på det sättet, säger Eberhard.
Efter intervjun med David Eberhardt diskuterades frågan av Anna-Klara Bratt, chefredaktör för Feminstiskt perspektiv, och Ivar Arpi, ledarskribent på Svenska Dagbladet, iStudio ett.
– Jag förstår faktiskt inte vad [Eberhard] talar om. Jag har aldrig hört någon förneka [att det finns biologiska skillnader mellan pojkar ock flickor]. Det finns ju också biologiska skillnader mellan flickor och flickor och pojkar och pojkar, säger Bratt.
– Jag tycker att det är väldigt intressant att lyssna på Anna-Klara Bratt som förnekar det som genusvetenskapen påstår, att kön inte är något som man föds till utan något man blir, säger Arpi.
Under resten av samtalet var det svårt att urskilja några direkta svar på Eberhards kritik från Bratt.