Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt.
Psaltaren 73:26

Världen idag

Liksom Jesus måste Guds församling alltid vara full av nåd och sanning.

Ledarkrönika · Publicerad 00:00, 13 dec 2018

Varje ny tid för med sig nya möjligheter och nya utmaningar för Guds församling. Nya möjligheter att nå ut med evangeliet om Jesus, och nya utmaningar att inte samtidigt kompromissa dess innehåll för att undvika att stöta sig med samtiden och tidsandan.

När Johannes sammanfattar sitt intryck av att ha sett Jesus i funktion under tre år år, på närmare håll än de flesta, gör han det genom att säga att ”han var full av nåd och sanning” (Joh 1:14). Det är en fantastisk summering.

Denne Jesus var full av nåd. Fullständigt medveten om människans fallna tillstånd och hennes behov av hjälp, förlåtelse och upprättelse. Han var medveten om hennes oförmåga att i egen kraft hålla buden, och om hennes akuta behov av en frälsare som skulle ta vid där hon tog slut.

Aldrig någonsin ser vi Jesus döma ut en människa utifrån bristande förmåga eller kapacitet. Tvärtom ser vi honom acceptera sådana som den religiösa samtiden dömde ut, och ta emot sådana som andra stötte bort. Han försvarade dem som inte räckte till och inte höll måttet, och kritiserade dem som trodde att de hade något att berömma sig av i sin egen kraft.

Detta är – och måste alltid vara – måttstocken för hans församling.

Men den andra sidan av samma frälsare var att han samtidigt var full av sanning. Jesus upplöste inte Guds ordningar och bud för att alla skulle kvala in. Att han var ”full av nåd” utlyste inte en andlig anarki som raderade ut rätt och fel bland hans efterföljare och sade, att det nu var fritt fram för var och en att leva som han ville.

Samme Johannes beskriver själv både den nåd och den sanning som balanserades i Jesus i dennes möte med kvinnan som ertappats med äktenskapsbrott (Joh 8). I hans ”Inte heller jag dömer dig” ser vi nåden – den som får fariséerna att släppa sina självrättfärdiga stenar och gå sin väg. Och i hans ”synda nu inte mer” ser vi sanningen. Att hans förlåtelse och upprättelse av kvinnan inte handlar om en upplösning av Guds sanningar och ordningar, utan om en ny chans när vi har brutit emot dem.

På samma sätt som Jesus måste Guds församling alltid vara full av nåd och sanning. Redo att öppna armarna vitt och brett mot alla oss ofullkomliga människor som lever i visshet om att vi varken räcker till eller kvalar in. Men samtidigt också stå för de eviga sanningar som Gud har instiftat, oavsett om de ligger i kollisionskurs med samtiden eller ej.

Att vara ”full av nåd” är på många sätt den enkla delen. Nåden är lätt att predika om. Den är nästan alltid ett glädjens budskap och den konfronterar sällan sin samtid. Att vara ”full av sanning” är däremot ofta en större utmaning, och här känner jag, helt ärligt, en viss oro för vad min egen del av kristenheten egentligen vågar stå för – speciellt i en del knäckfrågor där, för att citera Jesaja, ”sanningen vacklar på torget” i dag. Till exempel:

• Vågar vi stå för att sex enbart har sin plats i ett äktenskap?

• Vågar vi stå för att äktenskapet är mellan man och kvinna?

• Vågar vi stå för att det ofödda barnet är skapat av Gud och har rätt till liv och framtid?

• Vågar vi stå för att landet Israel och det judiska folket har en speciell plats i Guds frälsningsplan?

Och om vi säger oss stå för detta, på vilket sätt kommer det till uttryck i vår förkunnelse, vår undervisning och våra ställningstaganden?

Jag är fullt medveten om att detta är frågor som innehåller pastorala utmaningar, men det ger oss å andra sidan inte rätten att tiga kring en sanning som har blivit oss meddelad. Det ger oss däremot uppgiften och utmaningen att kommunicera den i just den balans mellan nåd och sanning som Jesus själv präglades av.

Att han var ”full av nåd” utlyste inte en andlig anarki som raderade ut rätt och fel bland hans efterföljare och sade att det nu var fritt fram för var och en att leva som han ville.

Hon läste Staksets bok – kom till tro på Gud

Vittnesbörd. En av dem som kommit till tro genom Sebastian Staksets bok är Linda Eriksson. Hon hade alltid lidit av ångest och tyckte att livet var meningslöst,...

Valdeltagandet avgör inriktning

Israelkommentar Det är uppenbart att valdeltagandet avgör valen i demokratiska nationer, men i Israel är procentandelen som röstar särskilt avgörande. Detta beror på...

Väktare sätts in efter prideuppståndelse

Sölvesborg. Väktare sätts in i Sölvesborgs kommunhus efter uppståndelsen kring kommunens stopp för användning av prideflaggan. Kommunchefen Lars Ericsson anser...