Mediernas uppgift är att sakligt granska makten. Men en kritik bör samtidigt vara rättvist fördelad om den ska tas på allvar. President Joe Biden har ännu inte fullgjort den smekmånadstid på 100 dagar som varje ny president hoppas få. Men det börjar bli alltmer besvärande hur tysta ledande svenska och amerikanska medier har varit över beslut som en republikansk president skulle ha hudflängts för.

För varje regeringschef finns en svårare utmaning än den politiska oppositionen, och det är verkligheten. Den måste varje politisk ledare hantera, vilka högtravande ideologiska principer man än vill utgå ifrån.

Bidens administration har nu efter sina första två månader hamnat i två situationer där den krassa verkligheten tvingat fram beslut där media i andra fall skulle ha reagerat mycket kraftfullt, men där tystnaden är förbluffande.

Dels handlar det om gränssituationen mot Mexiko, där Biden först valde en mer välkomnande kommunikation än föregående administration. Liberala medier i både USA och Europa applåderade signalspråket, men politiska signaler får också direkta konsekvenser. Mängden migranter från Syd- och Mellanamerika ökade hastigt, till att i dag ha nått det högsta trycket på tjugo år. Inför en sådan situation måste varje ansvarig politiker agera. 

Likheten med Sverige hösten 2015 är slående. ”Mitt Europa bygger inte murar!” hade Stefan Löfven skanderat. Joe Bidens budskap var nästan identiskt. Men med tiden kommer verkligheten ifatt. Sveriges ideologiskt och ekonomiskt öppna famn resulterade den gången till slut i en ohållbar situation, och Socialdemokraterna tvingades dra åt svångremmen, helt oavsett vad de tidigare sagt.

Men det märkliga är att Bidens beslut om avvisningar och interneringsläger för minderåriga helt tycks undgå kritik från samma medier som tveklöst vrålat i moraliskt raseri närhelst en republikansk president handlat likadant. 

En parallell situation gäller hanteringen av coronavaccinet, där Joe Biden har stängt gränserna i motsatt riktning. Inget vaccin ska exporteras, den egna befolkningen ska prioriteras. ”America first”, var det visst någon tidigare president som sade, bemött med en kör av avsky från medieetablissemanget.

Nu genomför Biden ett mycket konkret exempel på samma princip. Men då är det tyst bland liberala opinionsröster, både i USA och Europa.

Kritik är bra, när den är befogad. Men att kasta sten i ena riktningen och blunda åt den motsatta som respons på exakt samma politiska beslut, det passerar faktiskt gränsen till rent hyckleri.