Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt.
Psaltaren 73:26

Världen idag

En nyårsfirare vakar in det nya året på Times Square i New York. Eftersom Gud finns och har blivit en av oss i Jesus Kristus har vi hopp för framtiden, menar Stefan Gustavsson. Foto: Adam Hunger/AP/TT

Vad är grunden för vår hoppfullhet?

Ledare · Publicerad 00:00, 2 jan 2019

Så har vi ännu en gång önskat varandra gott nytt år, och nu tagit steget in i 2019.

För den som är kristen är det ett nådens år 2019. Det betyder att vi lever i en värld som, trots alla svårigheter och problem, inte är övergiven. Vi tillhör inte en mänsklighet som är dömd till undergång. Eftersom Gud finns och har blivit en av oss i Jesus Kristus har vi hopp för framtiden. Därför kan vi också ta oss an utmaningarna – både de som rör vårt personliga liv och de som berör samhällets och planetens framtid – med realism och tillförsikt. Det är meningsfullt att engagera sig. Det råder ingen tvekan: Kristen tro är den mest hoppfulla av alla livssyner och religioner. 

En av höstens viktigaste kulturdebatter initierades av Joel Halldorfs bok ”Gud: Återkomsten”. Frågan om det postsekulära samhället diskuterades i flera av landets större tidningar och kommer tveklöst att följa med oss in i det nya året.

Joel Halldorf ställde i Expressen (19/12 2018) den utmanande frågan om vad de sekulära liberalerna tror på, vad som är den metafysiska grunden för den etik och det samhälle de kämpar för. Om nu Gud är död, vad bygger då idén om det goda på?

I en kommentar i DN(27/12 2018) besvarar ledarskribenten Lisa Magnusson den frågan. Hon tar avstånd från kristen tro som hon, felaktigt, menar leder till ett förtryckande samhälle. Likaså tar hon avstånd från postmodernism och nihilism: ”Postmodernismen är trots allt inget mer än en återvändsgränd intill nihilismens stinkande container.”

Vad är då alternativet? Jo, ”det enda rimliga svaret på frågan om vad en liberal tror på” är enligt Lisa Magnusson: ”Det har du faktiskt inte med att göra.” Det är ett häpnadsväckande anti-intellektuellt svar.

Ingemar Hedenius måste vända sig i sin grav. Under 40- och 50-talet skrev han ett stort antal kristendomskritiska debattartiklar i just DN och hävdade vad han kallade ”den intellektuella moralens maxim”. Den innebär att ”inte tro på något, som det inte finns några förnuftiga skäl att anse vara sant.” I dag drabbar den kritiken det sekulära tänkandet. Lisa Magnussons kommentar bevisar den sekulära liberalismens tomhet. Den saknar metafysisk grund och blir därmed ett önsketänkande.

Redan 1968 skrev Francis Schaeffer boken ”På flykt från förnuftet”. Där visar han att det sekulära upplysningstänkandet, som menade sig stå för förnuftet, i själva verket var en flykt bort från förnuftet. Den som avvisar en personlig Gud och försöker förstå tillvaron enbart utifrån naturen kommer inte finna någon grund för tänkandet eller godheten. Därmed tvingas man antingen att, som Nietzsche, bli nihilist och förneka alla värden och sanningar eller att bli irrationell; det vill säga att man hävdar värden som inte har någon grund i den verklighetssyn man utgår ifrån.

Ingemar Hedenius utmanade med rätta en kyrka som inte förmådde motivera den tro man predikade. I dag slår hans utmaning tillbaka mot det sekulära tänkandet, som försöker komma undan frågan om den metafysiska grunden med ett slappt: ”Det har du faktiskt inte med att göra.”

Johannesevangeliet börjar med de kända orden: ”I begynnelsen var Ordet …” På grekiska står det ”logos”, som betyder ord, tanke. Texten fortsätter med att säga att i Ordet fanns liv och ljus och att ”ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det”. 

Enligt kristen tro har alltså liv, tänkande och godhet en evig förankring. De har sin grund i Ordet, som blev människa i Jesus Kristus. Det är därför vi uthålligt ska tro på livet, tänkandet och godheten under nådens år 2019.

Eftersom Gud finns och har blivit en av oss i Jesus Kristus har vi hopp för framtiden.

Har politikerna lärt sig läxan från förra valkampanjen?

Israelkommentar Man skulle kunna tro att med två val så tätt inpå varandra som april och september, borde resultaten bli ganska lika. Men det är verkligen inte...

Ger miljoner för ökad judisk säkerhet i Malmö

Samhälle. Judiska församlingen i Malmö får 40 miljoner kronor av företagsledarna Lennart Blecher och Dan Olofsson för att kunna öka säkerheten, rapporterar...