Att korsfästa en person var det värsta formen av dödsstraff som den romerska makten förfogade över. Det var denna död som vår herre och frälsare Jesus Kristus fick utstå. I Nya testamentet målas korset ut som avgörande för vår frälsning. Det var på korset som Gud visade oss sin fullkomliga kärlek.
Paulus sammanfattar korsets betydelse i Rom. 5:8–10: ”Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare. När vi nu har förklarats rättfärdiga genom hans blod, hur mycket mer ska vi då inte genom honom bli frälsta från vredesdomen? För om vi som Guds fiender blev försonade med honom genom hans Sons död, hur mycket mer ska vi då inte som försonade bli frälsta genom hans liv?”
Korset är alltså helt avgörande för vår frälsning. Vi blev försonade med Gud genom hans Sons död. Vi har förklarats rättfärdiga genom Jesu blod som utgöts på korset. Kristus vann seger på korset. Han besegrade fördärvsmakterna. Djävulen besegrades på korset, därför att grunden för hans makt är människans synd. Han är åklagaren, och när Kristus har burit våra synder på korset finns det inte längre något att anklaga oss för.
Vi har blivit frikända på grund av korset. Kristus betalade syndens skuld, den skuld vi hade inför Gud. Kristus betalade lösensumman på korset för att vi skulle friköpas från syndens slaveri. Kristus tog på sig vår förbannelse för att vi skulle få hans välsignelse. Kristus bar också syndens konsekvenser på korset, framför allt döden.
Dödens makt är bruten. Dödens makt bröts på korset, därför att döden är yttersta konsekvensen av vår synd. Därför är uppståndelsen den troendes framtidshopp, inte döden. Jesus bar även våra sjukdomar på korset, upplevelsen av helande är grundat i Kristi verk på korset. Kristus gav sitt liv som ett offer, ett syndoffer, för att sona världens synd.
Det är grunden för vår frälsning. Gud dömer synden, Gud visar sin vrede över synden. Den fördärvar människan och Guds skapelse. Vi kan inte frälsa oss själva genom goda gärningar, det är bara Kristus som kan frälsa oss. I stället för att vi drabbas av vreden och domen, tar Jesus det på sig i vårt ställe. Det är glädjens budskap, evangeliet.
Korset är utsatt för attack i västvärldens kyrka. Dess betydelse nedvärderas. Korset har blivit ett smycke att bäras om halsen för många, utan förståelse av dess innebörd.
Den grundläggande orsaken till korsets urvattning är att syndens allvar nedvärderas och Guds vrede och dom över synden nedvärderas. En modern form av försoningslära har fått insteg i västvärlden som tonar ner syndens allvar. Som tonar ner Guds vrede över synden. Där korset främst presenteras som martyrskap, att Jesus blev en del av denna världs lidande. En utgivande kärlek som ska efterföljas.
Detta är inte felaktigt men missar det viktigaste som Jesus gjorde på korset. Han bar världens synd på sig. Syndens fulla konsekvens led Jesus för att vi skulle bli fria från vår synd. Våra synder bar han i sin kropp upp på korsets trä, att tänka bort tanken på ställföreträdande strafflidandet – då missar vi det som är grunden för vår frälsning.
En västerländsk allmänhumanistisk kristendom som vill skala bort allt som är stötande i kristendomen, korset är en stötesten. Det var det för 2 000 år sedan och det är likadant i dag.
Därför följer vi Pauli uppmaning, låt oss predika en korsfäst Kristus.