Låt oss ge akt på varandra och sporra varandra till kärlek och goda gärningar.
Hebreerbrevet 10:24

Världen idag

Brittiska jämställdhetsministern Liz Truss menar att samhället har en plikt att hjälpa unga människor som ännu saknar en färdigutvecklad beslutsförmåga att slippa göra oåterkalleliga val som de senare i livet kan komma att ångra djupt. Foto: Alastair Grant/AP/TT & Pixabay

Frisk brittisk vind mot könskorrigering

Ledare · Publicerad 00:00, 7 maj 2020

Under decennier har vindarna blåst i normkritikens riktning. Auktoriteter, regelverk och traditioner har utsatts för allt radikalare angrepp, och för varje nytt opinionstryck har politikerna vikt ner sig ytterligare en bit.

Men efter allt fler nödrop kom beskedet nyligen från den brittiska regeringen: könsbyten på barn ska stoppas. Vinden är avgjort på väg att vända. Det är mycket välkommet – framför allt för de utsatta ungdomarna själva.   

Att gå igenom en livskris är en utmanande prövning för en människa, men kan göra att man kommer ut starkare och mognare på andra sidan. Den pågående coronakrisen kan vara ett sådant eldprov för världen. Frågor som i andra tider framställs som hyperviktiga försvinner snabbt från dagordningen när fokus skiftas till de verkligt centrala uppgifterna.

Statligt sanktionerade hormonella och kirurgiska ingrepp på minderåriga tillhör de krav som i skuggan av den pågående pandemin framstår som så aparta som de faktiskt är.

Det brittiska uttalandet om att könsoperationer på barn under 18 år sannolikt kommer att förbjudas (Världen idag 5/5) handlar om mer än bara omprioriteringar under coronapandemin. På längre sikt handlar frågan om det moraliskt frånstötande i att fysiskt fullt friska barn utsätts för oåterkalleliga ingrepp i sina kroppar.

De senaste årens exponentiella ökning av könsdysfori hos unga är varningsklockor som inte tagits på allvar av liberala opinionsbildare och politiker. Principen om individens oberoende från alla fasta identiteter – till och med från den egna kroppen – har varit så stark att man stängt öronen för larmrapporterna om de många unga som dragits in i en social smitta som skadat dem för livet.

Det är hög tid att omvärdera själva grundprincipen. Individens oberoende är inte alls det främsta av alla bud – det är kärleken. Och i mötet med en ung människa mitt i det naturliga identitetsformandet måste kärleken vara tillräckligt stark för att orka säga: ”Stopp. Vänta. Vi står med dig. Du kommer igenom det här.”

Det största sveket är att lämna en vilsen tonåring med svaret att vuxenvärlden inte har någon vägledning att ge. Om föräldrar, elevhälsoteam och andra vuxna representanter stiger tillbaka blir inte resultatet att de unga ställs fria att fatta egna, välgrundade beslut. Utanför står ulvar, med eller utan fårakläder, redo att presentera sina förslag, och deras inspel kommer knappast att vara till de ungas bästa. 

Därför är det befriande att äntligen höra politiker ge så självklara svar som den brittiska jämställdhetsministern Liz Truss uttryckte – att samhället har en plikt att hjälpa unga människor som ännu saknar en färdigutvecklad beslutsförmåga att slippa göra oåterkalleliga val som de senare i livet kan komma att ångra djupt. 

Samma befriade känsla ligger i hennes uttalande om att kvinnliga omklädningsrum och toaletter ska vara reserverade för biologiska kvinnor. Även detta är helt enkelt en anpassning till verkligheten.

Orsaken till att separata rum inrättas där personer helt eller delvis klär av sig är att man vill trygga människors kroppsliga integritet. Den principen går före andras önskan att vistas i det motsatta könets rum – det är själva poängen med skilda omklädningsrum. 

Båda dessa uttalanden från den konservativa ministern bejakar verkligheten, så som människor intuitivt upplever den. Därför är det anmärkningsvärt att så många samhällsinstanser har gått i motsatt riktning så länge. Det brittiska ställningstagandet är dock ett tydligt tecken på att vinden har vänt i en människovärdigare riktning som bygger mer på realiteten än på ideologi.

Låt oss hoppas att den vinden snart blåser in även på svenska medieredaktioner och departement. 

Det största sveket är att lämna en vilsen tonåring med svaret att vuxenvärlden inte har någon vägledning att ge.

Vi behöver inte springa tills vi spyr.

Ungkrönika Ungkrönika. Jag har ofta svårt att göra saker till hundra procent. När jag spelade innebandy aktivt hade jag en... lördag 4/7 00:00

Nytt franskt styre ska presenteras på onsdag

Frankrikes regering avgår, meddelar det franska presidentämbetet i ett uttalande. Ersättare till... fredag 3/7 18:00

Kan vi synda utan att förlora frälsningen?

Mot väggen Kan en pånyttfödd kristen synda utan att förlora frälsningen? /Linda