Kultur

Röster ropar till försvar för den akademiska friheten

Den nya wokekulturen vill riva upp historiskt framvuxna institutioner och föreställningar med rötterna. Rivningar av statyer ingår som en del i det projektet. (Bilden: Universitetsområdet i Lund) Foto: Johan Nilsson/TT
Den nya wokekulturen vill riva upp historiskt framvuxna institutioner och föreställningar med rötterna. Rivningar av statyer ingår som en del i det projektet. (Bilden: Universitetsområdet i Lund) Foto: Johan Nilsson/TT
Gemensamt för sextiotalsradikalismen och den nya akademiska illiberalismen är en grundmurad misstro mot den västerländska samhällsmodellen. (Bild från kårhusockupationen i Stockholm, 1968) Foto: TT
Gemensamt för sextiotalsradikalismen och den nya akademiska illiberalismen är en grundmurad misstro mot den västerländska samhällsmodellen. (Bild från kårhusockupationen i Stockholm, 1968) Foto: TT
Erik Ringmar tillhör de universitetslärare som har fått sin lärofrihet åsidosatt genom att bli påtvingad viss kurslitteratur i kvoteringstänkandets namn. Foto: Timbro
Erik Ringmar tillhör de universitetslärare som har fått sin lärofrihet åsidosatt genom att bli påtvingad viss kurslitteratur i kvoteringstänkandets namn. Foto: Timbro
Konservativa förbundets logotype Foto: Konservativa Förbundet
Konservativa förbundets logotype Foto: Konservativa Förbundet

Det behövs alternativ till dagens statliga och politiskt kontrollerade lärosäten, framhåller Johan Sundeen i detta kulturinlägg.Sverige behöver institutioner som betonar klassisk bildning och har västerländska civilisatoriska ideal som grundval, skriver han bland annat.

Publicerad Uppdaterad

Inom såväl som utom det svenska universitetsväsendet synes oron och olusten inför det fenomen som idéhistorikern Svante Nordin har karakteriserat som ”den nya akademiska illiberalismen” att tillta.

Nordin ringar in begreppet akademisk illiberalism i förordet till den svenska upplagan av Helen Pluckrose och James Lindsays internationellt uppmärksammade bok Cyniska teorier (ex Tenebris förlag). Pluckrose och Lindsay beskriver en eskalerande krissituation inom akademins värld orsakad av en till fanatism gränsande upptagenhet av ras, genus och identitet.

Ett paraplybegrepp i sammanhanget är postmodernism. Ur denna på 1960-talet och på fransk botten etablerade teoribildning har en rad i tilltagande grad på politisk kamp inriktade skolbildningar och perspektiv uppstått: postkolonial teori, queerteori, kritisk rasteori, intersektionalitet och så vidare.

Vill du läsa vidare?

Teckna en prenumeration för att ta del av denna artikel och mer på varldenidag.se.

ERBJUDANDE!
Världen idag DIGITAL

2 månader för 10 kr!

KÖP

Världen idag
DIGITAL

129,-

kr/månad ​​​​​​

KÖP

Världen idag
HELG

159,-

kr/månad ​​​​​​

KÖP

Världen idag
PAPPER

189,-

kr/månad ​​​​​​

KÖP

Powered by Labrador CMS