Religionsfrihet är ingen självklar frihet

Under min uppväxt talades det ofta i kyrkorna om att människor runt om på jorden förföljdes för sin tro. Det berättades om grupper som träffades i smyg för att fira gudstjänst i så kallade underjordiska församlingar men lika ofta fick vi höra att personer satt fängslade och till och med dödades för att de var bekännande kristna. Det har slagit mig att detta inte är ett lika vanligt ämne i dagens kyrkor.
Fortfarande sitter människor fängslade på grund av sin livsåskådning. Att vara kristen är förenat med livsfara på flera plaster runt om på jorden och bara under de fem senaste åren har tiotusentals kristna blivit mördade just därför att de varit kristna. Enligt den internationella organisationen Open Doors bor hälften av världens befolkning i länder där det inte är fritt att predika evangelium och där kyrkan ofta är förföljd.

Trots att förföljelsen antagligen är större i dag än under min uppväxt verkar det som om frågan inte engagerar oss på samma sätt. Varken samfund eller den politiska sfären driver frågan om religionsfrihet särskilt kraftfullt. Som privatpersoner åker vi gärna på semester till länder där religionsfriheten är kraftigt begränsad och där människor med olika livsåskådningar torteras på grund av sin religionsuppfattning. Jag undrar om vi inte orkar ta reda på sanningen, eller förstå konsekvenserna av den, eftersom det då kommer att krävas något av oss.
Vi tar också vår egen religionsfrihet för given. Men det finns många som menar att tro och religion är något helt privat som inte ska synas i det offentliga rummet. I detta verkar Humanisterna vara den mest aktiva missionsorganisationen. Och på något sätt tystnar andra röster och religionsfriheten tenderar att bli en mycket skymd och privat frihet. Om den blir skymd i Sverige så kan jag garantera att risken är stor att vi inte heller ser att den helt håller på att utrotas i andra länder.

Men det finns dem som tar frågan på allvar. Svenska Missionsrådet kom tidigare under sommaren med sin rapport "Tro, frihet och förändring". Här pekar man just på att religionsfriheten i världen är hotad. Internationellt begås oerhörda brott mot den för oss självklara friheten att tillhöra eller att aktivt avstå från att tillhöra en religion. Dessutom gör man den mycket viktiga analysen att religionsfrihet spelar en viktig roll i demokratiserings- och utvecklingsprocesser och att det finns mycket starka kopplingar mellan bristande religionsfrihet och konflikt.
Svenska Missionsrådet ska ha en eloge för att de lyfter en så viktig fråga. De påminner om att Sverige måste arbeta aktivt med att integrera religionsfrihetsfrågor i utrikespolitiken. Jag hoppas också att fler ideella organisationer och samfund vill göra sin röst hörd
i denna angelägna fråga. Religionsfriheten är ingen självklar frihet. Den kan aldrig tas för given.

Elisabeth Svantesson
Riksdagsledamot för Moderaterna