Problematisera problematiserandet

"För mig är det problematiskt att..." " å andra sidan är det du säger problematiskt" "Vi måste förstå att detta är problematiskt..."
Du hör säkert dessa meningar flera gånger i veckan. Mer än någonsinproblematiserar, kritiserar, betvivlar, bedömer och ifrågasätter vi vårtillvaro och de företeelser som sker. Vi behöver inte gå särskilt långttillbaka i tiden för att konstatera att vi i Sverige inte använde dessauttryck särskilt flitigt tidigare. När jag gick i grundskolan hade jagtill exempel ingen aning om vad problembaserad inlärning var och ingenav oss i klassen skulle komma på tanken att problematisera ellerifrågasätta det läraren sa framifrån katedern. Detta var 20 år sedan.Sedan dess har det hänt mycket. Vi ifrågasätter dogmer och vedertagnabegrepp och sammanhang mer än någonsin. Något som kanske mest ägt rum iuniversitetsvärlden tidigare men som i dag talas om i var och varannanmening och detta genomsyrar hela vårt samhälle. För den ungagenerationen i dag är det självklart att konstant sätta ett frågeteckenbakom det mesta. Och att problematisera är en viktig egenskap för entänkande människa, denna utveckling är därför på många sätt bra. Menmed utvecklingen följer också en ström av attityder och blockeringarsom är förödande.

Allt blir ett problem. Snarare än att analysera något och dra enslutsats och gå vidare så problematiseras saker in i det oändliga ochutvecklingen stannar upp. Genom att problematisera något har man redanbestämt sig för att detta något är ett problem. Vi problematiserar vårarelationer, våra beteenden och våra vardagsföreteelser tills vi baragår runt i en stor cirkel av problem och varken vet ut eller in. Vem ärjag? Hur ska jag bete mig? Det leder till ytterligare en konsekvens avdenna "överproblematisering"; vår attityd gentemot andra. Viifrågasätter andra i vår omgivning lika hårt eller kanske hårdare änoss själva. Och på den vägen tappar vi bort det som är så livsviktigtför ett bra fungerande samhälle; nämligen att uppmuntra, inspirera,berömma, uppskatta och sätta värde på våra medmänniskor. Vi är såupptagna med att prata om fel och brister hos släkt och vänner,politiker och ministrar, predikanter och präster, att det är allt somekar kvar vid dagens slut. Och sedan frågar vi oss varför unga iSverige mår dåligt och har prestationsångest. Vi frågar oss varför vihar så hög statistik av självmord i Sverige. Vi frågar oss varför vårapolitiker inte räcker till, än mindre vi själva. Vi frågar oss varförfolk i Sverige blir utbrända i högre grad än någon annanstans i världen.

Att kunna kritiskt analysera företeelser i livet är viktigt,annars tappar vi bort oss själva, men detta måste balanseras upp av attvi ser och talar om det goda som finns omkring oss.
Jag skulle vilja avsluta med några ord från den bok som är konstant ochsom inte förändras för att den problematiseras. En bok full avuppmuntran, inspiration och kärlek.
I Ordspråksboken i Bibeln står det:
Milda ord är honungskakor, de är ljuvliga för själen och en läkedom för kroppen.
Värt att tänka på mellan våra problematiserande diskussioner.

Felicia Svaeren
Chefredaktör