Stor frid har de som älskar din undervisning, inget kan få dem på fall.
Psaltaren 119:165

Världen idag

Tvåstatslösningen – en existentiell fälla

Israelkrönika · Publicerad 00:00, 15 jul 2020

Många av Israels absolut bästa vänner och försvarare utanför landet är för president Trumps fredsplan som inkluderar förhandlingar om en palestinsk stat. Man anser att de som inte accepterar Trumps plan och tackar ja till trettio procent av områdena, representerar en extrem ”allt eller inget-hållning” som skadar Israel. Jag håller inte alls med om det.

Det argument som ofta används är David Ben Gurions modiga beslut att tacka ja till en judisk stat på ett mycket mindre område än vad judarna hade hoppats på 1947. Hade hans attityd varit allt eller inget, skulle det troligtvis inte finnas en judisk stat i dag, hävdas det med rätta.

Men de två situationerna är inte jämförbara. Då hade judarna ingenting; deras framtid var fullständigt i händerna på andra. I dag finns Israel, man kontrollerar de områden det pratas om, och man gör det med full moralisk och juridisk rätt. Det är en sak att tacka för trettio procent när du har noll – en annan när man rättmätigt kontrollerar alla de hundra procent det är tal om.

De senaste åren har visat att varje gång Israel ger efter för det palestinska självstyret – och blir lovade slut på terror och antisemitisk hets i utbyte – läggs eftergifterna på hög och blir utgångspunkt för nästa förhandlingsrunda. Allt medan löftena från PA rinner ut i sanden.

Lägg märke till följande: när Yitzhak Rabin signerade Osloavtalet 1993, innehöll avtalstexten inte ett ord om en palestinsk stat. Och Rabin var övertydlig med att stora delar av Judeen och Samarien kommer att förbli under israeliskt styre. Många israeliska eftergifter senare befinner vi oss i en verklighet där ”det inte finns någon annan lösning än en tvåstatslösning”, och Israel inte anses ha rätt till en kvadratmeter av Judeen och Samarien. Samtidigt förblir slut på terror och hets en avlägsen israelisk dröm.

Om man accepterar upprättandet av en palestinsk stat – eller bara möjligheten till en sådan stat – underminerar man hela tanken på judiska rättigheter i området, och därför även legitimiteten till en judisk stat. Judéen och Samarien är judarnas historiska kärnområden. En palestinsk stat där sänder budskapet att de palestinska araberna är landets rättmätiga ägare.

Unesco har redan förklarat att Makpelagrottan och Rakels grav är ”palestinska” och Tempelberget omtalas utan den judiska upprinnelsen till platsen – helt i linje med PA:s agenda att utplåna den judiska kopplingen till landet. Om judar inte har rättigheter i Hebron, Jerusalem, Betel och Siken, vad är det då som säger att de har rättigheter i Tel Aviv, Ra’annana och Hadera?

När Balfourdeklarationen och Nationernas Förbund 1917 respektive 1922 förespråkade upprättandet av ett nationellt hem för judarna, var judarnas historiska koppling till området ett av deras huvudargument. En palestinsk stat i området skulle fullständigt underminera detta. Om man i dag kämpar för att förklara judarnas rätt till landet, kommer en palestinsk stat att göra uppförsbacken oändligt mycket längre. Därför är det ingen extrem hållning att tacka nej till en palestinsk stat – det är en nödvändighet.

Tumme upp

För de israeliska myndigheternas beslut att rädda det israeliska flygbolaget El Al. Flygbolaget har flera gånger spelat en avgörande roll i nationella angelägenheter såsom att ta hem de etiopiska judarna, och deras flygresor är troligtvis världens säkraste.

Tumme ner

För den israeliska regeringen som efter fyra månader fortfarande inte har betalt ut hälften av den utlovade coronakompensationen till egenföretagare. Företag och individer går på knäna – om de inte redan har kollapsat.

Vikten av ordningar kring det profetiska

Ledare Med anledning av SVT:s Uppdrag gransknings serie om Knutby har en intensiv debatt förts om vilka... torsdag 6/8 00:00

Vilka fallna mantlar ligger i dag på vår egen kontinent?

Ledarkrönika En berättelse från det Gamla testamentet har levt länge i mitt hjärta. En historia om två män – en... torsdag 6/8 00:00
E-tidning
Senaste magasinen