“Kära systerparti”. Så valde Stefan Löfven att beskriva det styrande palestinska Fatah-partiet under Socialdemokraternas kongress 2013. Löfvens ordval uppfattades förmodligen inte som kontroversiellt bland den absoluta merparten av hans partivänner, som antingen är naivt ovetande om eller medvetet blundar för den våldsuppvigling som Fatah sprider i sociala medier.
Denna våldsuppvigling har dock systematiskt dokumenterats och översatts till engelska av den israeliska organisationen Palestinian Media Watch (PMW) i flera år. Bara under 2016 identifierades över 130 inlägg på Fatahs officiella Facebooksida som glorifierade terrorism. Israels regering har därför krävt att Facebook ska stänga ner sidan, då den tydligt bryter mot användarvillkoren.
En talesman för Fatah bekräftar att partiets sida tillfälligt har stängts ner av Facebooks administration flera gånger det senaste halvåret som straff för brott mot användarvillkoren. Detta hände senast den 27 februari, då Fatahs sida låg nere i närmare ett dygn. Företaget gav ingen officiell förklaring till sitt agerande, men allt tyder på att kritiken från Israel spelade en avgörande roll.
För den som inbillar sig att detta är någon form av politisk censur är det bara att läsa innantill på PMW:s hemsida, där Fatahs våldsuppviglande Facebookinlägg finns samlade. Bland de palestinska terrorister som lovordas märks bland andra Salah Khalaf, som planerade attacken mot Israels OS-trupp i Munchen 1972 då elva idrottsmän mördades, och Dalal Mughrabi, som 1978 ledde en terroristcell som mördade 39 israeliska medborgare på en kapad buss strax norr om Tel Aviv, den blodigaste terroristattacken i Israels historia. Retoriken i inläggen är kompromisslös och beskriver kampen mot Israel som ett heligt krig, vars mål är Israels totala nederlag och förintelse. Detta illustreras med en bild på ett berg med dödskallar, inristade med davidsstjärnor, och på vars krön Fatahs gula flagga vajar från ett automatgevär.
Facebooks beslut att tillfälligt stänga ner Fatahs sida visar att man inte behöver vara uttalat proisraelisk för att dra en gräns och inte tolerera våldsuppvigling. Detta är alltså inte en politisk fråga, utan en ren anständighetsfråga: den här typen av retorik hör inte hemma i det offentliga samtalet. Anständiga människor som sympatiserar med tanken på en självständig palestinsk stat borde därför välkomna den här typen av grundläggande gränsdragningar utan invändningar.
Den insikten tycks dock ännu inte ha nått Stefan Löfven, vars regering fortsätter att reservationslöst ge Fatah sitt stöd. Det är mycket svårt att tro att Löfven skulle vara naivt ovetande om det kära systerpartiets våldsuppviglande retorik, vilket gör att man måste anta att han och den svenska regeringen medvetet har valt att blunda för den.
Inrikespolitiskt har Stefan Löfven däremot inte haft några problem med gränsdragningar mot påstått oanständiga politiska partier. Nu kanske man inte ska göra Facebook till måttstock för vad som är rätt och riktigt i världen, men det är ändå anmärkningsvärt att det palestinska parti som Löfven så varmt omhuldar, gång på gång har har stängts av från Facebook på grund av våldsuppvigling, medan det svenska parti som han vägrar att befatta sig med, framgångsrikt har lyckats undvika samma öde i flera år. Det är inte utan att man undrar om det är Facebooks eller Löfvens moraliska kompass som är ur funktion.