Jag längtar efter din frälsning, Herre, din undervisning är min glädje.
Psaltaren 119:174

Världen idag

Står vi upp till försvar för Bibeln eller jamsar vi med i mainstream?

Ämnen som Jesu andra tillkommelse och en kommande dom har blivit ovanliga i svenska predikstolar. Dessutom undviker man att tala om Israel, bland annat ”av hänsyn till invandrare”, menar bibelläraren Dan Johansson och pekar på alltmer urvattnad bibelsyn som förklaring.

Debatt · Publicerad 00:00, 23 feb 2021

Sedan flera tusen år tillbaka i tiden har Gud låtit heliga profeter nedteckna Guds planer för mänskligheten. Han lät utse ett folk som skulle bli hans arbetsredskap och lät profeterna i det folket genom den helige Ande nedteckna allt det som Gud ville ha sagt. Han samlade detta nedskrivna i den bok som vi kallar Bibeln, den Heliga Skrift. 

Gud har vakat över att inte ett jota, inte en enda prick, har gått förlorad därför att det skulle äventyra sanningshalten i vad han ville säga till människan. 

Genom historien kan vi se hur olika människor eller ideologier har velat sabotera eller ogiltigförklara det som Gud lät skriva ner. Man har gjort allt för att dra Guds ord i smutsen.

I vår generation har vi sett liknande försök i svenska biblar. Man har ändrat den helige Ande till att skriva ande med litet a för att underminera tron på Anden som den tredje personen i gudomen. Samma taktik som bland annat Jehovas vittnen använder i Vaktornets översättning av Bibeln. Likadant gör man genom att byta ett ord i Romarbrevet 11:17 från ”bland dem” mot ”i stället för dem”. Jag menar att man på detta sätt försökt bevisa att judarna har spelat ut sin roll och att denna i stället har övertagits av kyrkan. 

Liknande tongångar finns i dag när förkunnare tystar ner förkunnelsen om Israel och det judiska folkets roll i Guds plan. Dels hävdar en del ersättningsteologer att Israel har spelat ut sin roll, andra säger att ”vi talar inte så mycket om Israel eftersom vi har så många invandrare bland oss, så vi vill inte riskera att de lämnar oss”. Men genom att inte undervisa om Ordets aktualitet och trovärdighet sätter man sig över Guds ord. 

Man undviker också många gånger att predika eller undervisa om Jesu återkomst, trots att det är det näst största ämnet i Bibeln efter försoningen.

Man kan tycka sig ha för lite kunskap i ämnet; då bör man ju läsa på. Andra låter bli att ta upp ämnet med motiveringen att man inte vill spekulera. Men vi kan ju inte låta andras tidigare spekulerande misstag styra vårt eget studium av Skriften. Profeterna spekulerade aldrig, de forskade i Skrifterna.

Likaså talet om Jesu återkomst, som till stor del har tystnat i förkunnelsen, liksom talet om en kommande dom, frikännande eller skyldig. Ju närmare vi kommer den dagen ju mer har förkunnelsen kring den tystnat och många gånger ersatts av ett må-bra-evangelium. Ordet ”synd” byts ut mot ”misstag” eller ”snedsteg” som kan förklaras och finnas förståelse för.

Det oroar också när en internationellt välkänd bibelskola i sin pastorsutbildning lär ut att Uppenbarelseboken inte är så viktig. Att allt i den gick i uppfyllelse mellan år 30 och år 70 e Kr. Den teorin kallas för  preterism, ”redanuppfyllt”, och innebär att vi kan hoppa över allt tal om en kommande Antikrist och en vedermöda, då det har redan hänt, menar man.

Står vi upp till försvar för Bibeln eller jamsar vi med i dagens mainstream? 

Det största ögonblicket i en troende människas liv är att äntligen få möta Jesus i skyn, öga mot öga, utan fruktan. Att i förkrosselse och ödmjukhet tacka honom för all den nåd han lät oss bli delaktiga av.

Ska vi underlåta att tala om för den sekulära människan att det finns ett avgörande ögonblick när han får träda fram inför domarsätet och höra orden, ”Du är vägd på en våg men befunnen för lätt”, du håller inte måttet? Eller ska vi predika det profetiska ordet och Guds stora erbjudande om frälsning för all evighet? I dag är frälsningens dag.

Ett varnande exempel på vad ohörsamhet kan resultera i finner vi i Jeremia 36. Där läser vi om hur kung Jojakim satte sig över Guds ord och fick ta straffet för det. Han kunde – trodde han – kontrollera vilka delar av Guds ord som skulle läsas eller inte.

Jag upplever att det i dag finns alltför många som gör samma misstag som kung Jojakim gjorde och bildligt talat tar kniven och skär bort det som man anser inte passar och bränner upp de bitarna i eld. 

Låt oss be att Guds ord får stå fram som sannfärdigt och att vi ödmjukar oss under det faktum att han är Gud och vi är hans barn som på allt sätt vill följa honom.

Jag brukar ibland säga: Jag förstår inte allt i Bibeln, men jag tror på allt, och så får jag under Andens ledning utforska Ordet mer och mer.

Ordet ”synd” byts ut mot ”misstag” eller ”snedsteg” som kan förklaras och finnas förståelse för.

Religionsfrihet nämndes inte i utrikesdeklarationen

Utrikespolitik. För första gången på flera år nämns inte frågan om religionsfrihet eller religiösa minoriteter i... onsdag 24/2 17:00

Linde pressades om bistånd till Islamic Relief

Utrikespolitik. Iran, Turkiet, svenskt bistånd och ett eventuellt svenskt Natomedlemskap var några av de många... onsdag 24/2 16:50

Biverkningar av mindfulness en viktig väckarklocka för Sverige

Ledare 20 000 personer med sviter av mindfulness hörde förra året av sig till organisationen Cheetah House... torsdag 25/2 00:10

Framgång är inte mätbara resultat, utan äkthet och trohet inför Gud.

Inför söndag 1 Mos 32:22–31 Det blir ingen vändning utan omvändelse. Det blir ingen förändring i samma gamla... torsdag 25/2 00:00

Hur kan vi hjälpa vår son som har ångest?

Familjefrågan. Vår son som är 25 år har mycket ångest. Under mellanstadiet och högstadiet blev han mobbad. Han bor...
Följ Världen idag i sociala medier