I början av oktober drabbades den 48-årige Kungsängsbon Christer Dahlberg av bältros, som satte sig i ansiktet. Efter en undersökning på sjukhus konstaterades det att ögat var oskadat och två veckor senare var hela sjukdomen borta.

Men ytterligare några veckor senare upplevde Christer ändå att han skulle fasta för sin hälsa. Efter sex dagar tvingades han avbryta fastan, då ögonen började svälla upp.

– Jag fick kortison och då lade infektionen sig, men jag märkte att jag såg sämre. Ögonen var ansträngda och jag hade svårt att fixera min blick, berättar Christer.

Då visste han inte att det berodde på sviter av bältrosen, åldersförändringar. I slutet av november beslöt han ta kontakt med vården.

– Jag började leta efter synundersökningar, men det fanns inga tider förrän veckan efter så jag tänkte vänta till dess, säger han.

Precis när han skulle lägga sig för att vila lite på dagen ringde det till honom från S:t Eriks ögonsjukhus.

”Du har ringt oss”, sade sköterskan från sjukhuset.

”Nej, det har jag inte – men jag behöver faktiskt hjälp”, svarade Christer, varpå sköterskan upptäckte att hon slagit fel nummer.

– Hon gav mig då numret till en ögonklinik på Odenplan, och jag skulle få komma dit direkt dagen efter. Där upptäckte de att ett virus satt kvar på mina ögon, som blivit skadade, berättar Christer, och tillägger:

– Då började det kännas riktigt otäckt.

Han fick en stark salva som han skulle ta fem gånger i veckan för att döda viruset. Men efter tre dagars behandling kändes inte ögat bra, så han ringde för att tidigarelägga återbesöket.

Men Gud hade andra planer.

– På vägen hem från jobbet kom Guds ande så starkt över mig i bilen. Jag har alltid reagerat likadant när jag känt Guds ande – genom att gråta, berättar han.

”Inte nu, Herre”, snyftade Christer, som precis tagit sin ögonsalva och inte ville att tårarna skulle skölja bort den.

Då hörde han hur Gud talade till honom: ”Tårar helar också.”

– Hos läkaren morgonen efter fick jag höra att mina ögon läkt rekordsnabbt. Men jag visste redan kvällen innan att det var Herren som rört vid mina ögon, säger Christer, och fortsätter:

– De sade åt mig att omedelbart avsluta behandlingen med salvan, för hornhinnorna var jättetorra. I stället fick jag börja med en smörjande ögonsalva. Allt detta visste Herren, som kvällen innan rört mig till tårar för att smörja mina ögon.

I dag, några veckor senare, är ögonen helt återställda och synen är tillbaka som den var tidigare. Något Christer känner stor tacksamhet till Gud över.

– Det är en enorm lättnad. Det känns också så uppmuntrande att se hur mån han är om oss och att han räddar oss från faror som vi inte ens vet om, säger han, och konstaterar att det ”felringda” samtalet från sjukhuset gjorde att han kunde få behandling i rätt tid.

– Herren styrde över allt för mitt bästa.

Christer menar att det finns något helande i att få ur sig smärtan genom tårar, och vill skicka med en hälsning:

– Det finns en som räknar dina tårar, en som vill torka dina tårar, en som vill trösta dig. Det finns en som vill att dina sorgetårar ska förvandlas till glädjetårar. Du är aldrig ensam i din nöd.