De missionerar mitt i flyktingkrisens Colombia

När Världen idag når teamet från Youth With A Mission (YWAM) är det förmiddag i Colombia och de ska snart ge sig ut för att hjälpa män­niskor i olika situationer. De befinner de sig i den colombianska staden Cucuta, som gränsar till Venezuela. 

– Innan vi åker i väg ber vi kring vart vi ska åka, och vi kände att vi skulle åka till Colombia, berättar Marthina Wargh från YWAM. 

Teamet är där för att under sju veckor hjälpa människor på olika sätt. 

Organisationen hade ett team på platsen även för ett par år sedan, men sedan dess har krisen förvärrats. I Venezuela råder politiska oroligheter, som vid det här laget pågått i åratal och som gör att många människor väljer att fly landet.

I stället söker de sig till Colombia, Peru, Ecuador och andra kringliggande länder. Trots den svåra situationen för många människor rapporteras det sällan i svenska medier om det som händer i Venezuela. 

– Dels är det ju så avlägset geografiskt, och sedan är det ju inget krig som ligger bakom. Men krisen har förvärrats gradvis och det är en stadig ström av människor som lämnar landet, berättar Andrea Degerstedt, en av ungdomarna som är med i teamet.

Hon tror att just den utdragna förvärringen av läget har gjort att det inte blivit någon stor nyhet, i och med att det skett över tid. 

– Det blir hela tiden värre och värre med fler som lämnar landet, konstaterar hon.

Marthina berättar att situationen i Venezuela är så svår att många flyktingar vandrar i flera veckor för att söka sig en bättre framtid i andra länder. 

– Mat är jättedyrt och de tjänar nästan ingenting, så de tar med sig sina barn och går i flera veckor, säger hon och berättar att hon själv förvånats över hur illa flyktingkrisen i landet är. 

– Jag hade själv ingen aning hur illa det var förrän jag kom hit. För mig har det verkligen blivit ett uppvaknande att de har det så här illa ställt. Det är verkligen en allvarlig situation, menar Marthina. 

Platsen de befinner sig på i Cucuta är inte något regelrätt flyktingläger, utan en plats där många flyktingar passerar när de går på jakt efter en ljusare framtid. Här finns bland annat olika härbärgen där de kan få stanna några nätter, och omkring 200–300 personer sover på platsen varje natt. 

– Sedan vill de vidare till en annan stad, säger Marthina. 

Organisationen som YWAM samarbetar med på plats uppskattar att runt 50 000 flyktingar har fått hjälp på platsen under de två senaste åren. Och människorna som kommer har stora behov. Det svenska teamet från YWAM har bland annat hjälpt till genom att köpa strumpor och skor åt flyktingarna, som ofta har flytt sina hem utan någonting alls med sig. 

I ett tält där YWAM arbetar ger de även mat åt flyktingarna och tar hand om deras fötter. 

– Många har trasiga och såriga fötter efter sina långa vandringar, säger Marthina. 

Flyktingarna som gått långa sträckor för att komma till Cucuta är mycket tacksamma över den hjälp som de möts av från bland annat det svenska teamet. 

– Det har verkligen fått betyda jättemycket att vi kunnat hjälpa människor på plats. Många är väldigt glada och visar mycket tacksamhet, säger Marthina. 

– Men många av dem är också väldigt trötta. Man märker att många av dem inte har så mycket hopp, det är ett väldigt svårt läge för dem alla, tillägger hon. 

Teamet får även be för många av människorna, om allt från fysiska problem till att de ska få möta Gud och att de ska få den ljusa framtid som Gud har tänkt för dem. 

– Vi har också haft program för barnen där vi sjungit några sånger och haft drama, där barnen för en stund kan få glömma den eländiga situation som de befinner sig i, säger Andrea. 

Vid de tillfällena har de även fått vittna om Jesus för barnen. 

– Vi delar Jesus med dem och berättar att de inte är ensamma, att de alltid har Jesus med sig, fortsätter hon. 

Ungdomarna har mött många människor under sin resa i Colombia, där många saker berör. Samtidigt har deras tält blivit lite av en plats där flyktingarna för en stund kan koppla bort sina problem, konstaterar Natalie Karlsbom. 

– De går verkligen igenom svåra situationer och ändå kan man sitta och skratta med dem i tältet. Där kan de koppla av en stund, lära sig några ord på svenska och skratta åt oss för att vi inte kan spanska, säger Natalie, och fortsätter: 

– Det har varit extremt nyttigt att vara här och det känns så betydelsefullt att få göra skillnad på plats. Jag kommer alltid komma ihåg det här. 

Dagen efter vår intervju ska teamet resa vidare till en annan gränsstad, Bucaramanga, som även den är en plats som många flyktingar från Venezuela passerar förbi. 

Teamet har även spenderat två veckor i huvudstaden Bogotá, där de bland annat fick vara med och dela ut mat till människor på gatorna. 

– Människorna som flyr till Colombia får det inte så lätt där heller. Det är många som bor på gatorna, det är svårt att hitta ett jobb och prostitutionen har också stigit mycket. De behöver verkligen hjälp, säger Marthina. 

När vi pratar med teamet har de bara ett par veckor kvar av sin teamresa och de hoppas kunna hjälpa många fler under den tiden. Men de hoppas också kunna dela med sig av sina upplevelser när de rest hem igen. 

– Förhoppningsvis kan vi dela om situationen här när vi är tillbaka i Sverige så att fler kan få förståelse för hur situationen här är, säger Natalie.