Tro och liv

Prästgården var byns centrum för kultur och utbildning

Prästgårdarna genererade ett stort allmänt studieintresse och en lång rad prästsöner blev ledande personer i samhället, bland annat som officerare, naturvetare, läkare och skönlitterära författare. (Bilden: Grangärde prästgård i Ludvika kommun) Foto: Wikipedia
Katharina von Bora, gift med Martin Luther. Foto: Wikipedia

Prästgårdsmiljön har i svenskt kulturliv haft en enastående betydelse som fostrare och befrämjare av andliga, sociala och kulturella värden. Under århundraden har den varit ett centrum i socknen, gården fungerat som tjänstebostad, vilket lett till att prästen också funnits ”mitt i församlingen”.

Publicerad Senast uppdaterad

Med reformationen och Martin Luthers giftermål med den före detta cisterciensernunnan Katharina von Bora (1499–1552), öppnades på ett särskilt sätt vägen för de reformerade prästerna att gifta sig. Paret Luther fick sedan sex barn på tio år och Luther kunde skriva: ”Det finns ingen mer kär, vänskaplig och charmerande relation, gemenskap eller samhörighet än ett gott äktenskap.”

Vill du läsa vidare?

Teckna en prenumeration för att ta del av denna artikel och mer på varldenidag.se.

ERBJUDANDE!
Världen idag DIGITAL

2 månader för 10 kr!

KÖP

Världen idag
DIGITAL

129,-

kr/månad ​​​​​​

KÖP

Världen idag
HELG

159,-

kr/månad ​​​​​​

KÖP

Världen idag
PAPPER

189,-

kr/månad ​​​​​​

KÖP

Powered by Labrador CMS