Estlands ekonomi på tillväxt

Estlands ekonomi på tillväxtEstlands mål är att komma bland de fem ekonomiskt starkaste nationerna i Europa. Det sa landets utrikesminister Urmas Paet i samband med ett besök i Stockholm häromdagen. På ambassaden där en fotoutställning över landets 90 år samtidigt visades, berättade han om Estland och framtiden.

– Utifrån vår historiska bakgrund kan vi sätta ett högt mål, sa utrikesministern. Innan Estland ockuperades av Sovjetunionen 1939, var landets bruttonationalprodukt högre än grannlandet Finlands. Urmas Paet ställde en retorisk fråga: hur hade vår ekonomi sett ut i dag om vi sluppit femtio år av ockupation?
Nu är landet fast beslutet att återta mellankrigstidens positiva utveckling.
Ekonomin har efter den andra självständigheten 1991 vuxit rekordartat, med en tillväxt på drygt tio procent per år. Uppgifter den senaste tiden att landets ekonomi är i gungning tillbakavisade han bestämt.
– Det är helt felaktigt. Det som hänt är att tillväxten bromsat in något och närmat sig en mer normal europeisk nivå, men den är fortfarande hög.
Tidigare på dagen hade Urmas Paet haft en tre timmar lång överläggning med svenske kollegan Carl Bildt. Över lag råder stor samsyn mellan Estland och Sverige, menade han.

Samarbetet med grannländerna är av stor betydelse, inte minst när det gäller energiförsörjningen. Estland är alltjämt starkt beroende av energi från Ryssland och det innebär en sårbarhet, som han själv upplevt. Första vintern som självständigt land ströp ryssarna eltillförseln, vilket innebar att värmen i lägenheterna inte kunde ligga högre än 6-7 grader.
Men i dag har vi unga vuxna som aldrig upplevt ockupationen, utan levt hela sin uppväxt i ett fritt land, betonade Urmas Paet. De kan resa utomlands, studera, arbeta och sedan komma tillbaka.
Många ester som av olika anledningar lämnat landet har vänt hem igen under senare år. Det är en bekräftelse på landets positiva utveckling. Också relationen till den ryska minoriteten håller på att normaliseras. Många är estniska medborgare. De ryska kampanjerna för att få estlandsboende ryssar att flytta hem har inte rönt stor framgång: endast ett trettiotal har nappat. I dag har ungefär en tredjedel av befolkningen ryskt ursprung.

EU- och Natomedlemskapen har stor betydelse för Estland och starkt stöd bland medborgarna, Urmas Paet får frågan hur han ser på den ryska gasledningen över Östersjön till Tyskland, och han förklarar att Estland är kritiskt till att ledningen ska dras till sjöss.
Starka miljöskäl talar mot en sådan dragning. Skulle något hända kan det innebära katastrofala effekter på hela Östersjön, menade han.
Han avfärdade alla tankar på att dragningen sjövägen kunde ha strategiska motiv, med ett hot riktat mot de baltiska staterna. Den uppfattningen har bland annat förts fram av förre statsministern Göran Persson. En liten oro uttryckte utrikesminister Urmas Paet genom att betona den estniska regeringens förvåning över att en markdragning inte ens utretts.
Det finns redan sådana ledningar och det hade varit naturligt att utreda möjligheten att komplettera dem med ytterligare dragningar, framhöll han.
Men trots estniska förslag i denna riktning har sådana alternativ inte utretts.

Carin Stenström
carin.stenstrom@varldenidag.se