Men jag vet att min återlösare lever, att han till sist ska träda fram över stoftet.
Job 19:25

Världen idag

”Under Allhelgona firas människans värdighet och livsgärning”

I förföljelsens tid var det många som fick ge sina liv för Kristus utan församlingens vetskap. För dessa okända helgon inrättades Alla helgons dag. Världen idag har talat med Jakob Tronêt, kyrkoherde i Sigtuna församling och teologie doktor, om högtidens ursprung och dess betydelse i modern tid.

Reportage · Publicerad 13:04, 30 okt 2020

Just som ljuset är på väg att dra sig undan penslas Mariakyrkans tegelfasad med ett vackert ljusspel. Och då solens sken alltmer ger efter för skuggorna, börjar lyktorna på kyrkogården lysa bland höstlöven. Inom några dagar kommer många fler lyktor att tändas, då många reser in under Allhelgonahelgen för att besöka gravarna och minnas nära och kära som lagts till vila.

Minneshögtider och minnesmärken är viktiga för oss, menar Jakob Tronêt, kyrkoherde i Sigtuna församling.

– Genom att bevara minnet av en älskad uttrycker vi kärlek till denne, menar han.

– Att vi fortsätter att älska någon även efter dennes död vittnar om hur stor kärlek Gud har till oss. Om människor älskar även efter döden – hur mycket mer gör då inte Gud det?

Svenska kyrkan och dess församlingar har i uppdrag att vårda minnet av de döda. Det gör man bland annat genom begravningsriterna och minneshögtiderna. 

– De olika riterna vid en begravning, eller traditionerna vid Alla helgons dag, är ett firande av mänsklig värdighet. Vi visar respekt för den avlidnes liv, att du faktiskt har levt ett liv här på jorden, förklarar han. 

Alla helgons dag är högtiden som såg dagens ljus flera hundra år innan svenskar blev kristna, eller för den delen kallade sig svenskar. Traditionerna har urkyrkliga rötter och uppstod under en tid av svår förföljelse.

I romarriket avrättades troende en masse, och kyrkan ville på något sätt hedra dem som gett sitt liv för Kristus i arenorna. De kallades martyrer, och traditioner uppstod att minnas martyrerna på deras dödsdag, något som senare gav upphov till våra namnsdagar.

– Men man började också tänka att det måste finnas martyrer som vi inte känner till. För dessa okända martyrer och alla helgon som gått före skapades Alla helgons dag, fortsätter Jakob.

Dagen förlades till den 1 november, men 1952 beslutade Sverige att högtiden i stället skulle firas på lördagen närmast den 1 november. Svenska kyrkan vördar inte helgon på samma sätt som romersk-katolska och ortodoxa kyrkan, men minns då dem som gått före.

Vid sidan av Alla helgons dag uppstod på 900-talet en högtid kallad Alla själars dag, som firas söndagen efter Alla helgons dag.

I modern tid har båda dessa dagar fått en lite annan betydelse än de hade från början. Numera minns vi inte bara martyrerna vid Alla helgons dag, utan alla trossyskon som gått före. Och Alla själars dag handlar numera till stor del om hoppet om det eviga livet.

– Slår man upp kyrkoårets texter och tittar på vad vi läser och predikar om på denna dag så handlar det om hoppet om härligheten, säger Jakob, och tillägger att det dessutom är en dag vigd åt bön.

Ljuständningen, vilket blivit sinnebilden för denna helg, är en historiskt sett sen företeelse i Sverige, från någon gång på 1950-talet, men har blvit en uppskattad folklig tradition.

– Egentligen är ljusen vid gravarna en katolsk tradition men den tilltalar oss som lever i ett mörkare klimat. Jul, lucia och advent vittnar om samma sak. Ljusen som lyser upp mörkret utrycker något som människor längtar efter, säger Jakob.

Människor som levt före oss hanterade ofta sorg på annat sätt än vad vi gör i dag. I äldre tider var döden mer synlig, menar Jakob; dödligheten var större och begravningen skedde relativt snart efter dödsfallet.

Nu för tiden finns det dem som skjuter upp det sista avskedet, själva begravnings­gudstjänsten, så långt det är möjligt.

– Jag tror inte att det är helt bra. Jag tror att det är ett viktigt steg i sorgearbetet att få göra den avlidne den sista tjänsten, säger Jakob.

Särskilt inom kristenheten är det viktigt att människor får ta avsked – Jakob ser det som att man lämnar över sina älskade i Guds händer.

– Vi vill också visa en vördnad för kroppen, det fysiska, i och med att den har varit ett tempel för den helige Ande.

I år, på grund av pandemin, går många anhöriga miste om steg som är viktiga i sorgearbetet och som kan vara till stor hjälp när man hanterar sorg, menar Jakob.

– Pandemin berövar oss möjligheten att få samlas och minnas tillsammans.

Sigtuna är en liten stad men med anor och Allhelgona-firande ända sedan Olof Skötkonungs dagar, på 1000-talet. Staden räknas som den första kristna staden i Sverige och redan innan reformationen stod här minst sju stenkyrkor.

På fredag kväll står Mariakyrkans uråldriga portar öppna för den som vill söka sig till kyrkorummet och lyssna till budskapet om vårt kristna hopp.

– När jag går in i Mariakyrkan ser jag Jesus på korset som hänger över passagen in mot koret, där guldet glimmar bland altartavlans figurer. Det är som om kyrkan berättar om hur vi går till härligheten – genom Jesus, säger Jakob.

Där, i härligheten, menar han, ska vi bli fullständigt helade och åter få möta de nära och kära som omfamnat tron på Jesus Kristus.

Vad innebär egentligen ”glädjen bortom graven”, som en välkänd psalm vittnar om?

– Ingen av oss vet hur himlen ser ut, men jag tänker mig att vi är hos Gud, bland vänner – och äter god mat. Jag gör mig en bild av himlen för att sedan förvissa mig om att det är mycket, mycket bättre än så.

– Det är ett fullkomnande som väntar, inte ett utraderande, säger Jakob, och påpekar att människors sista farväl till en avliden nästa tenderar att alltid handla om att de en dag ska mötas igen.

Ljusen som lyser upp mörkret utrycker något som människor längtar efter.
Jag gör mig en bild av himlen för att sedan förvissa mig om att det är mycket, mycket bättre än så.

Vad firas när?

Alla helgons dag – i Sverige firas den lördagen innan första söndagen i november; en minnesdag för alla martyrer. I de flesta kristna länder firas den dock den 1 november.

Alla själars dag – firas påföljande söndag; en minnesdag för alla som gått vidare, en dag som pekar mot hoppet om evigt liv.

Allhelgonaafton – infaller fredagen innan Alla helgons dag. I engelsktalande länder brukar den därmed infalla den 31 oktober och kallas ”all hallow’s eve”, vilket gett upphovet till uttrycket Halloween, som dock fått en annan, icke-kyrklig, innebörd.

Mer förskola kan inte lösa språkproblemen

Ledare Det finns i Sverige cirka 520 000 barn i förskoleåldern, alltså mellan 1 och 5 år. Av dessa är alla... lördag 5/12 00:00

Regeringskris nära i Israel – ytterligare ett val kan vänta

Tvist. Framtiden ser alltmer oviss ut för Israels bräckliga regeringsbygge. Premiärminister Benjamin... lördag 5/12 07:00
E-tidning
Senaste magasinen