Sam Modén ger intrycket av att vara en trygg och stabil person, välorganiserad och strukturerad, med både integritet och värme. Själv beskriver han sig som en tillbakadragen person som inte har något behov av att synas i offentliga sammanhang.
Men det som hänt i hans liv den senaste tiden har han ändå svårt att hålla inne med.
Det hela började den 4 september 2021.
– Jag var ute på tomten och klippte av grenar på vårt stora körsbärsträd med en teleskopisk sekatör. Grenen allra högst upp var extremt svår att knäcka, så jag tog i lite extra. Då märkte jag hur det small till i nacken och en intensiv smärta spred sig i kroppen, berättar Sam.
Smärtan övergick i en domning av ena armen. Sam tänkte att det skulle gå över och åkte till tippen med de avklippta grenarna. Men snart blev det värre, och situationen ställdes på sin spets när han veckan därpå var hos tandläkaren för en vanlig undersökning.
– När jag låg i tandläkarstolen, med huvudet tippat nedåt, kände jag en sådan intensiv smärta att tårarna började rinna. Tandläkaren såg att något inte stod rätt till så jag fick resa mig, varpå det kändes bättre. Vi gjorde ett nytt försök men tvingades snart avbryta hela undersökningen eftersom jag hade så fruktansvärt ont.
Eftersom värken tilltog gick Sam till en fysioterapeut, där han fick behandling med elektriska impulser för att stimulera musklerna i axelfästet, ena armen och nacken. När det trots det fortsatte att ”tokvärka” tog Sam kontakt med en naprapat, som konstaterade kotkompression i nacken. Diskarna hade kraschat i flera sektioner och nerver kommit i kläm.
– Under dagtid levde jag ett hyfsat bra liv och första månaden jobbade jag som vanligt. Men den djävulska värken gjorde att jag inte kunde sova på nätterna. Jag gick omkring eller försökte hitta en bra ställning i en stol. I bästa fall sov jag fyrtiofem minuter.
Efter två månaders lidande satt Sam ensam och fördrev ännu en natt med att titta på fiskefilmer på Youtube, då fiske är ett stort intresse.
– Helt oväntat hörde jag då en röst som talade till mig och på något sätt visste jag att det var Guds röst. ”Du borde använda tiden bättre än att titta på fiskefilmer”, sade rösten, och gav mig fyra punkter att be för:
1. Be för din fru, att hennes arbetssituation underlättas.
2. Be för pastorerna i din församling och deras familjer.
3. Be för församlingar i norra Norrland.
4. Be för förföljda kristna i Kina.
Tilltalet var fullkomligt tydligt. Sam tog det genast till sig och började be för de olika ämnena i tur och ordning; han hann igenom listan flera gånger under natten.
– Bönen hjälpte mig att släppa fokus på mig själv och min egen situation. I sju veckor bad jag, varje natt, igenom listan gång på gång.
När nästan tre månader hade gått var Sam åter på ett bokat besök hos sin naprapat. Förvånat undrade naprapaten vad som hänt, eftersom Sams huvud hängde på sned, och det såg ut som om det skulle tippa över.
Innan någon behandling hann påbörjas tappade Sam medvetandet i cirka 20 minuter. Naprapaten ringde efter ambulans, som körde Sam till sjukhusets akutmedicinska avdelning.
– Där togs olika prover samt skiktröntgen. De konstaterade att de inte hittade något direkt fel på mig, fast jag knappt kunde hålla huvudet uppe eller ens stå på benen.
Efter 35 dagar utan riktig sömn blev Sam oerhört speedad av de narkotiska preparat han fått utskrivna. Alla möjliga konstiga känslor kom över honom: ensamhet, panik, hopplöshet, uppgivenhet.
– Jag sade till Gud att jag inte orkade med värken längre om den skulle fortsätta på det här sättet. Då talade Gud till mig igen, tydligt och klart: ”Ta upp din mobil och gå in på Youtube.” Där öppnades en länk jag inte själv hade valt, till ett program som lagts ut av en församling i norra Sverige. En kille sjunger Per-Erik Hallins sång ”Open up your heart” (Öppna ditt hjärta).
Orden i sången trängde rakt in i Sams hjärta, och han fylldes av en enorm frid. Under det att han lyssnade framträdde ett ljussken vid fotändan av sängen. Alla negativa känslor var plötsligt som bortblåsta av Herrens vind.
Sångaren fortsatte med ytterligare en sång av Per-Erik Hallin, ”Fågelsång” – en sång som handlar om fågeln som sjunger om en soluppgång som väntar efter den mörka natten.
– Sedan talade församlingens pastor om att vi behöver bygga minnesmärken som påminner om allt gott Gud har gjort, för att ha något att falla tillbaka på när livet känns tungt. Då förstod jag varför Herren manat mig att be för Norrland. Jag fick klart för mig att den andliga förlamningen måste brytas, för det finns så många som längtar efter ett möte med Gud, säger Sam.
Nästa överraskning anlände dagen därpå. Då kom brevbäraren med ett vadderat paket, som innehöll en bok om de kristnas situation i Kina. Sam hade inte beställt någon bok och har ingen aning om vem avsändaren kan ha varit. När han slog upp den och läste om de förföljelser som kristna och andra får utstå förstod han bättre varför han fått i uppdrag att be för alla i den situationen.
– Fredag samma vecka kom min fru hem, jätteglad, och berättade att hennes arbetsgrupp kommer att utökas med en person till, efter att hon beklagat sig över sin tuffa arbetssituation. Jag berättade för henne hur jag fått Guds uppdrag att be för just detta, och nu hade bönesvaret kommit!
Det fjärde böneämnet fick Sam gensvar på vid fikabordet efter en gudstjänst. Han kände att han skulle berätta om hur han manats att be för församlingens pastorer och deras familjer. Några vid bordet rördes till tårar och berättade att en av familjemedlemmarna fått en nedsatt lungfunktion och därför varit så rädd för att drabbas av corona.
– Sedan insjuknade hela familjen i corona, men den som de var mest oroliga för blev bara lindrigt sjuk. Efter min berättelse insåg de att Herren kände till deras situation, och det var trosstärkande också för mig.
Fastän Sam fortfarande kände av sin nackskada och var sjukskriven ansåg Försäkringskassan att han skulle kunna börja jobba igen. Att en läkare undersökt honom och konstaterat att han inte kunde arbeta var inget som rubbade Försäkringskassans tro på att Sam åtminstone kunde jobba deltid.
– Då tänkte jag att ”har Försäkringskassan sagt det så kanske jag ska försöka jobba halvtid i alla fall”, kommenterar Sam skämtsamt.
– När jag fattat det beslutet var det som om något hände. Jag började känna mig trött på kvällarna, lade mig tidigt och sov sedan bättre än på flera månader. Behovet att ta värktabletter minskade allteftersom och jag kunde snart fasa ut dem. Och jag gick upp till heltid på jobbet.
I samma veva fick Sam kallelse till operation. När läkaren fick höra att Sam slutat med medicinen blev han förvånad och undrade om han inte hade ont. När svaret blev nej blev läkaren ännu mer konfunderad.
– Jag fick göra en massa olika övningar som jag inte skulle ha klarat av förut, men nu kände jag ingen smärta alls. För läkaren blev det så överväldigande att operationen ställdes in. Han hade nog aldrig varit med om något liknande, berättar Sam.
Sedan dess har Sam fått vittna om sitt helande på jobbet, i kyrkan och bland grannarna; det är svårt att bestrida att något har hänt i Sams kropp, och det har lett till många andliga samtal.
– Jag är ett levande exempel på att det finns en högre makt, en Gud som kan gripa in i en hopplös situation, säger han.
– I min egen livssituation har det betytt oerhört mycket. Jag önskar verkligen ingen den djävulska värk jag hade, men när jag ser till helheten är jag tacksam över det jag fått vara med om, tillägger Sam stillsamt.