Reportage

Gazakriget sår skräck hos Paris judar och muslimer

I flera veckor har affischer med bilder på de människor som tagits gisslan av Hamas suttit uppklistrade på husväggar och tomma butikslokaler i Paris.

I Paris har kriget mellan Israel och terrorstämplade Hamas varit svårt att undgå. Frankrike har de största både judiska och muslimska minoriteterna i Europa, och i samband med konflikten har bägge grupper varit föremål för en våg av hatbrott.

Publicerad Uppdaterad

Stora tunga kravallstängsel står uppställda utanför synagogorna, höga betongblock blockerar infarterna till judiska skolor och samlingslokaler, och polisbilar står på ständig vakt. I flera veckor har man kunnat se affischer, på framför allt barnen som tagits som gisslan, på husväggarna runt omkring i den franska huvudstaden.

Men på senare tid har vissa av dem rivits ner. Och antalet antisemitiska hatbrott skjutit i höjden. När inrikesminister Gérald Darmanin offentliggjorde de senaste siffrorna i mitten av november hade de redan överstigit 1 500 stycken – mer än tre gånger så många som under förra året. 

Sedan dess har rapporterna om bombhot, omkullvälta judiska gravstenar och antisemitiskt klotter fortsatt att välla in.

– Så fort det händer någonting därborta [i Israel] så får det konsekvenser här. Så har det alltid varit, säger 35-årige Jonathan.

– Det är en antisemitism som ligger latent, som alltid funnits där, och alltid kommer att finnas.

Det är en antisemitism som ligger latent, som alltid funnits där, och alltid kommer att finnas.

Jonathan, fransk jude

Jonathan, en av Frankrikes omkring 500 000 judar, säger att han inte är räddare än i vanliga fall, men föredrar ändå att intervjuas anonymt. Han bor i Parisförorten Charenton-le-Pont och känner till flera judiska butiksägare som mottagit hot de senaste veckorna. Han säger att familjen har vidtagit vissa säkerhetsåtgärder.

– Vår lillkille brukar äta lunch i synagogan, men i början av kriget undvek vi det ett tag.

Synagogan i Charenton-le-Pont, en förort till Paris, omges av kravallstängsel och står under ständig bevakning sedan kriget bröt ut den 7 oktober.

Den 37-åriga teaterdirektören och lärarinnan Gal tog ner mezuzan, den traditionella judiska bönekapseln på dörrposten, efter att Davidsstjärnor sprejats på flera husfasader i Paris i början av november. Även om en rysk påverkanskampanj nu tros ligga bakom vandaliseringen har hon inte satt upp mezuzan igen.

– Jag var rädd för att någon skulle komma och kolla efter på dörren om vi var judar.

Gal, som är israeliska och också hon vill vara anonym, hade flyttat till Paris från Tel Aviv med sin man och två barn bara några månader innan konflikten bröt ut. Hon är märkbart påverkad av det som hänt och berättar att föräldrarna till en nära vän mördades och en väninna våldtogs i Hamas brutala attacker den 7 oktober.

– Det känns som om vi håller på att återuppleva Förintelsen, säger hon, och berättar att hennes morfar var en av få judar som lyckades överleva Warszawaupproret.

Gal och hennes familj höll precis på att installera sig i Paris efter en flytt från Israel när Hamas slog till med sin överraskningsattack den 7 oktober. Hon säger att hon känner sig säkrare i Frankrike än i Israel, men är ändå på sin vakt, och har vidtagit vissa säkerhetsåtgärder.

Även om Gal känner sig mycket säkrare i Frankrike än i Israel just nu är hon försiktig.

– Jag har sagt åt min sjuåring att inte prata hebreiska högt när vi är på stan, säger hon.

Det känns som om vi håller på att återuppleva Förintelsen.

Gal, israelisk judinna

Kriget har också påverkat Frankrikes muslimer. Även om statistiken är bristfällig – enligt polisen är det få som anmäler antimuslimska hatbrott – vittnar imamer runt om i landet om en våg av vandalism och bombhot mot moskéer den senaste tiden.

Trettiosexåriga Tina, som har examen inom handels- och marknadsföring, beskriver sig som en inte särskilt praktiserande muslim, men säger att spänningen i staden ändå är påtaglig.

– Ja, jag är rädd. Det är som om alla muslimer hålls ansvariga, säger hon, och hänvisar till hur hon hört folk prata om kriget på tunnelbanan.

– Men jag har aldrig hört det från mina judiska vänner, det här kommer från fransmän, säger hon, och syftar framför allt på extremhögern som vunnit alltmer mark i Frankrike de senaste åren.

Charif Bibi, en 45-årig palestinsk journalist, säger att han aldrig känt sig så fri som när han flyttade från Libanon till Frankrike för tio år sedan. Men när kriget kom förändrades det.

Charif Bibi är palestinier och säger att han blev ordentligt rädd av blickarna han fick på tunnelbanan i början av kriget. Sedan kriget utvecklats har det avtagit, säger han.

– Jag kände hur folk stirrade aggressivt på mig i tunnelbanan för hur jag ser ut. Och att vara palestinier var ju lika med att vara en mördare.

Mest orolig var han för sin femåriga dotter.

– Kommer du ihåg den lilla palestinska pojken som blev ihjälskjuten i USA? Jag tänkte på honom varje dag när jag lämnade min dotter för att gå till jobbet.

I och med konfliktens utveckling, och de många dödsoffren som Israels bombningar och markoffensiv skördat i Gaza, känner han sig dock inte lika utpekad längre.

Men i Paris behöver man vara varken jude eller muslim för att märka av kriget.

Agnès Guilloux, 44, berättar att hennes fyraårige sons skola nyligen fick stänga på grund av ett bombhot.

Agnès Guilloux tar med sin fyraårige son till skolan. På bilden går de förbi en judisk samlingslokal vars infart barrikaderats av stora betongblock på grund av attentatsrisken.

– De hittade inget, säger hon, men tillägger att skolan nu ska hålla en attentatsövning.

– Och så har de installerat säkrade dörrar, fyra övervakningskameror, och alla lärare bär på direktlarm till polisen.

Frankrike och religion

  • Sedan 1905 är Frankrike sekulärt, vilket innebär att stat och kyrka är separerade och alla religioner ska behandlas lika.
  • Omkring 500 000 judar beräknas bo i Frankrike. Det är den största judiska gruppen i Europa, och den tredje största i världen efter USA och Israel.
  • Frankrike hyser också flest muslimer i Europa, och uppskattas ha en muslimsk befolkning på omkring 6,7 miljoner, vilket motsvarar ungefär 10 procent av den franska befolkningen.

Källa: Pew Research Institute, Frankrikes nationella statistikinstitut (INSEE)

Powered by Labrador CMS