Anförtro dina verk åt Herren, så har dina planer framgång.
Ordspråksboken 16:3

Världen idag

”En man hemifrån” förvandlade Ranias liv

Rania Sayegh växte upp i Nasaret i Israel och konstaterar skämtsamt att hennes liv blev förvandlat när hon blev förälskad i en man från sin hemstad. I dag driver hon bönecentret Hope och brinner för en Jesusväckelse i den stad där Jesus en gång växte upp.

Reportage · Publicerad 07:00, 30 aug 2022

Rania Sayegh är en kristen arab som i hela sitt liv bott i den för alla kristna så välbekanta staden Nasaret. Vi träffas i församlingen Arken i Stockholm, där hon är en av gästtalarna på församlingens sommarkonferens. Ranias bror med familj har bott i Sverige i tjugo år och Rania kommer gärna hit när hon får tillfälle.

Hon är en kvinna mitt i livet, med svart lockigt hår som spretar åt alla håll och med en härlig utstrålning.  

Rania föddes i ett hem där föräldrarna var ortodoxt kristna, men där tron inte var personlig utan mer en religiös tradition. Rania berättar att hon tidigt hade en längtan efter Jesus Kristus, den man som en gång växte upp i Nasaret, precis som hon.

Som barn gick hon på en kristen skola, grundad av baptister, och där fick hon höra mer om Jesus.

– Jag var så fascinerad av att Jesus hade gått på gatorna i Nasaret, fått undervisning i den judiska tron och arbetat som snickare med sin jordiske far, Josef. Under en gudstjänst i skolan gav jag mitt hjärta till Jesus. Då var jag sexton år och sedan dess har Jesus varit min Herre, konstaterar Rania.

Som tonåring och heltänd för Jesus längtade Rania efter att lära sig mer om den kristna tron. Hon bad, läste Bibeln och kristna böcker och kände en passion att berätta för andra ungdomar om Jesus. ”Mannen från hemstaden” ägde hennes hjärta och hon skaffade sig mer utbildning, där undervisning varvades med praktik.

Atmosfären i Israel är som bekant som en smältdegel, med stora spänningar och konflikter i luften mellan Abrahams olika ättlingar. Rania konstaterar att detta alltid har varit en del av hennes tillvaro. Hennes farfar var rotad i landet redan innan staten Israel kom till 1948, och var också vittne till det krig som snart bröt ut.

Rania påverkades tidigt av sin farfars bild av situationen, men den bilden reviderades när hon kom nära Jesus och mötte hans kärlek.

– När jag sökte Jesus förändrades mitt hjärta och jag upplevde att han sade till mig: ”Du älskar mig inte, för du älskar inte min familj.” Jag bekände att jag inte förstod och älskade judarna som jag borde, och omvände mig. Då uppfylldes jag av Guds kärlek och misstänksamheten jag tidigare känt bröts.

– Guds kärlek gör att vi kan lita på varandra och det är den enda lösningen på konflikten, säger Rania övertygat.

Rania upplevde en kallelse att bygga upp en plats i Nasaret där judar och araber som tror på Jesus skulle kunna mötas för undervisning och gemensam bön.

Men hur skulle Guds rike kunna bli synligt i Nasaret? I evangelierna berättas att inte ens Guds Son själv kunde göra så många under i sin hemstad, på grund av invånarnas brist på tro.

– Jag bad mycket om att Jesus skulle få en större öppning nu för sina mirakler i sin hemstad. När jag frågade Herren hur det skulle gå till fick jag svaret att jag skulle söka efter dem som har en levande relation med Gud.

År 2004 grundade så Rania böne- och undervisningscentret Hope (House of Prayer and Exploits) i Nasaret.

– Vår vision är att mobilisera till bön och lovsång bland arabiska kristna i enhet med messianska judar, säger hon.

Här samlas så mycket folk varje vecka till bön för staden och landet att Rania med team nu söker efter större lokaler. Även många andra aktiviteter pågår, bland annat speciella satsningar för kvinnor och unga vuxna. Rania har också tagit initiativ till att samla kristna araber och messianska judar till en gemensam bönedag varje år.

– I våra konferenser för förtryckta arabiska kvinnor har vi sett den helige Ande verka till helande och befrielse. Kvinnorna har rests upp till ”mödrar i Israel”, som domaren Debora i Bibeln.

– Vi vill se Abrahams ättlingar från både Sara och Hagar, judar och araber, försonas. Det är också viktigt för den unga generationen, därför satsar vi också mycket på unga vuxna, säger Rania.

Sverige har blivit lite som ett andra hem för Rania. Vid flera tillfällen har hon fått profetiska hälsningar och visioner som berör just Sverige. För åtta år sedan såg hon i en syn en jaktpil. På pilens tre delar stod namnen på tre nordiska länder: pilspetsen var Norge, skaftet Sverige och styrfjädrarna Finland.

– Jag upplevde att dessa tre länder har en särskild smörjelse från Gud. Alla pilens tre delar är lika viktiga men behöver samtrimmas för att fungera på bästa sätt. Spetsen får inte vara krokig eller trubbig, skaftet måste vara starkt och välbalanserat för att pilen ska vara stabil, och styrfjädrarna gör den träffsäker.

Rania tolkar synen som att det är viktigt att de tre länderna står tillsammans, inte minst nu, efter det som händer i Ukraina. Hon förklarar att Sveriges kallelse är att stå starkt, inte i egen kraft utan i Guds kraft. En förutsättning för detta är att kristna i Sverige förenas.

– Sverige har länge präglats av en attityd av att framstå som en stark och oberoende nation. Attityden av oberoende finns också bland kyrkorna i Sverige, och jag upplever en akut kallelse från Gud att mana till enhet i Kristi kropp. Den splittring som finns behöver helas, annars kan konsekvenserna bli svåra för landet. Det är allvar nu, förklarar hon.

Rania konstaterar med eftertryck att enhet är grunden för väckelse. Därför behöver Guds folk förenas i ödmjukhet och bekänna sitt beroende av Gud.

Även denna gång när Rania kom till Sverige fick hon en vision, som hon upplever gäller vårt land.

– Jag såg i min syn en vacker, vitklädd brud som kom upp ur vattnet, och jag upplevde att det var en bild av Sverige. När hon kom upp ur vågorna blandades dessa med eld och bruden strålade av ett klart ljus. Hon var renad i Guds ords vatten och Guds kärlekseld. Jag såg hur bruden kläddes med en strålande vit klädnad, en krona av guld sattes på hennes huvud och hon fick en spira av silver i sin hand.

Synen avslutades med att Guds insegel av eld sattes på brudens arm. Där stod skrivet: ”Min krigare, min brud.” Rania tolkar synen som att en kallelse till omvändelse går ut till Kristi kropp i Sverige att ödmjuka sig och komma samman i enhet.

– Jesus kallar på sin brud och när hon lyder kallelsen kommer Guds heliga närvaro, säger hon.

– Nu är ett gudomligt tillfälle, ett fönster som öppnats över Sverige. Kristi kropp behöver ta vara på det tillfället och låta sig fyllas av hans rena kärlek. Då kommer Gud att välsigna landet.

Guds kärlek gör att vi kan lita på varandra och det är den enda lösningen på [Mellanöstern]konflikten.
Nu är ett gudomligt tillfälle, ett fönster som öppnats över Sverige.

Det ökade könsgapet visar på vikten av win/win-lösningar

Ledare Det har talats mycket om ”könsgapet” på senare tid. I augusti kom en stor europeisk undersökning... torsdag 1/12 00:10

Det var som i Kornelius hus

Missionsglimten En färsk missionsglimt sedan några veckor tillbaka – men med igenkänningsfaktor från riktigt gammal... torsdag 1/12 00:00