Ordet ”advent” kommer från det latinska ordet adventus, som betyder ”ankomst”. Man kan även lägga till Domini, det latinska ordet för Herre, och adventus Domini betyder då ”Herrens ankomst”.

Från början har högtiden sina rötter i julfastan, vilken omfattades av en 40-dagarsperiod där sex söndagar ingick. I slutet av 400-talet kom perioden i stället att symbolisera en väntan inför firandet av Jesu födelse och under 1000-talet fick den benämningen ”advent” och förkortades till fyra veckor.

– Med den bakgrunden är det ju egentligen helt fel att äta julbord under adventstiden, skojar Magnus.

Första söndagen i advent är den helg när störst antal personer går till kyrkan. Besökarantalet slår till och med storhelger som jul och påsk, som rent innehållsmässigt är teologiskt tyngre med tanke på att de handlar om kärnan i evangeliet: Jesu födelse och inkarnation, samt Jesu död och uppståndelse.

Under julhelgen är det församlingskärnan, det vill säga de människor som på olika sätt aktivt deltar i församlingens liv, som går till kyrkan – och några till. Vid första advent kommer väldigt många besökare som inte annars går i kyrkan.

– Den frekvente kyrkobesökaren stör sig inte lika mycket på om man byter ut någon sång. Tillfällighetsbesökaren däremot, vet vad som ”ska” ingå och vill känna igen sig i de välkända psalmerna ”Hosianna Davids son” och ”Bereden väg för Herran”.

Magnus säger att det är viktigt att få med evangeliet under första advent och i julgudstjänsterna.

– Det blir ibland lite slagsida mot den mänskliga aspekten med Jesus som ett litet barn. Den stora grejen är ju att Gud faktiskt blir människa, vilket är min utmaning som präst att få fram.

Första söndagen i advent markerar även kyrkoårets början, även om man under medeltiden lade mer fokus på att man gick in i en period av fasta.

– Kyrkoåret som helhet är tänkt som en läroplan med teman och bibeltexter som berörs, där en församling under ett år får undervisning i alla aspekter.

Under julhelgen har kyrkan oftast tre huvudgudstjänster, alla med sin speciella betydelse.

Midnattsgudstjänsten, mellan julafton och juldagen, kallas ibland också ”änglarnas mässa”, eftersom evangelierna berättar om hur änglarna sjöng av glädje när de levererade det glada budskapet om Jesu födelse till herdarna ute på marken.

Julottan, även kallad ”herdarnas mässa”, firas tidigt på juldagens morgon, då herdarna ska ha kommit fram till stallet. Enligt statistiken har deltagarantalet sjunkit sedan 70-talet, till förmån för midnattsgudstjänsten.

– Många stannar ju uppe sent på julaftonskvällen och julottan är egentligen anpassad efter jordbrukssamhället, när man ändå skulle upp och mjölka korna.

Juldagens högmässa, med mer normal gudstjänsttid, fokuserar på Josef, Maria och Jesusbarnet. Magnus nämner att exempelvis barnfamiljer och äldre kan ha svårare att ta sig i väg till julotta eller midnattsgudstjänst. Då passar högmässan bättre.

Gör som så många andra, och besök gärna minst någon gudstjänst under juletid. Njut av sångerna, ljusen och stämningen.

Låt också budskapet – att Gud blev människa för att rädda oss – dröja kvar i hjärtats rum.