Vem röstar du på 20 september?

Lugn, du är inte den enda svensk som inte har den blekaste vad jag talar om. Men faktum är att den 20 september har cirka 5,6 miljoner svenskar rätt att rösta i kyrkovalet. När svensken senast gick till valurnorna för att rösta i kyrkovalet, 2005, var deltagandet 12 procent, alltså 672 000 av de 5,6 miljoner som får rösta. Vad det beror på är nog ingen som vet säkert. Kanske tycker vi att valet inte spelar någon roll, kanske vet vi inte om att det existerar eller så tror vi att Svenska kyrkan ändå inte påverkar i frågor som rör vår vardag. Men med stor sannolikhet beslutar Svenska kyrkan i ämnen som vi talat om kring fikabordet bara de senaste månaderna. I september beslutas till exempel om Svenska kyrkan ska behålla vigselrätten och om homosexuella par ska kunna gifta sig i kyrkan. Andra saker som man beslutar om i Svenska kyrkans "riksdag" är kyrkans agerande i Mellanöstern, svensk flyktingpolitik eller FRA-lagen. På Svenska kyrkans hemsida säger man att besluten också kan röra sig om att "bevara traditioner eller följa trender i samhället".

Svenska kyrkans kostnader uppgår under ett år till ungefär 16 miljarder kronor som kan läggas på diverse saker, lite beroende på vilka intressen som finns hos de beslutande.
Beroende på hur strukturen ser ut i de olika församlingarna kan man välja ledamöter till kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och Kyrkomötet. Precis som i ett riksdagsval kan man också rösta på olika partier. Ett exempel skulle kunna vara Uppsala stift och domkyrkoförsamlingen där man 2005 kunde rösta på något av de sju riksdagspartierna som finns representerade inom Svenska kyrkan, vilket i sig lätt kan kännas som en tragisk kvarleva av statskyrkosystemet där politiska partier fortsätter att styra och ställa i stället för att kyrkan får vara just kyrka. Men 2005 fanns också en del övriga partier att välja emellan som till exempel Frimodig kyrka, Seniorpartiet eller Sverigedemokraterna. Låt säga då att en stor del av dem som röstar är anhängare av Sverigedemokraterna, ja då blir det precis som i vilket val som helst deras röster och värderingar som till stora delar påverkar de beslut som fattas. Risken blir att en mycket liten grupps åsikter förs fram om 4,9 miljoner röstberättigade är passiva. Åsikter som kanske inte är representativa för gemene man. Vill man bevara kyrkans kristna arv och värderingar, utan att blanda in staten eller politiken, ja då kanske Frimodig kyrka kan vara ett lämpligt parti att rösta på. De anser att Svenska kyrkan alltmer har tappat sin frimodighet som kristen kyrka och skriver själva: "Vi vill att Svenska kyrkan ska visa en större hängivenhet till Jesus och en ökad kärlek till Bibeln, samtidigt som man är öppen mot alla människor. Självklart ska Svenska kyrkan, precis som andra trossamfund, styras utan inblandning av politiska partier."

Svenska kyrkan, som är Sveriges största organisation efter staten, säger på sin hemsida att "naturligtvis kommer de förtroendevaldas åsikter och ideal, däribland synen på vad Svenska kyrkan står för och vad kristendom är, att indirekt påverka vilka beslut som fattas och vilka prioriteringar som görs."
Valet den 20 september kan verka långt borta. Men redan i mitten på juli kommer nomineringsgrupper och kandidater för valet 2009 att offentliggöras. Kanske skulle vi ägna någon liten del av läsningen i hängmattan åt att fundera över vilka vi vill ska prägla de värderingar och ideal som driver Svenska kyrkan.

Felicia Sværen
ledarsidan@varldenidag.se