Ledare

Respektlös homoerotisering av Dag Hammarskjöld

Dag Hammarskjöld förtjänar större heder än vad den nya filmatiseringen om hans liv gör gällande, menar ledarskribenten, som anser att filmen, utan grunder, gravt förvanskar Hammarskjölds privatliv.
Publicerad Uppdaterad

Dag Hammarskjöld är den främste diplomat Sverige haft. Att filmatisera hans liv medför därför ett stort ansvar. Tyvärr faller julens stora premiärfilm i nästan samtliga fällor en historiskt baserad film kan gå i. Det är både historielöst och direkt ohederligt.

Det finns flera kända och starka inslag hos människan och makthavaren Dag Hammarskjöld som hade passat väl som grund till en film om honom. Av de anteckningar som efter hans död gavs ut under titeln Vägmärken vet vi exempelvis att han var en varm kristen. Det sekulariserade Sverige har dock förskräckligt svårt att ge en trovärdig spegling av denna dimension i tillvaron. 

Entusiasmen för alternativ sexualitet är dock avsevärt större. Och ungefär där har vi väl en träffande sammanfattning av storfilmen Hammarskjöld.

Det är fortfarande inte fastslaget varför planet med FN:s generalsekreterare störtade i Afrika i september 1961. Per Flys filmatisering väljer ändå att driva tesen att planet aktivt sköts ner. 

Den allvarligaste bristen i denna omtalade film är dock den grundlösa homoerotiska bilden av Dag Hammarskjöld. Det enda vi vet om hans romantiska tillvaro är att han var ensamstående hela livet. Filmmakarna skapar här en alternativ bild genom att dikta upp en erotiserad relation till en påhittad person – dessutom i en så central roll att de låter generalsekreteraren skriva ett intimt brev till denne just innan han inleder sitt livs sista flygfärd. 

I detta fall har vi en god faktisk kunskap om Hammarskjölds inre liv, och en levnadstecknare har därför ingen rätt att så gravt förvanska en människas privatliv som denna film gör.

Det stora problemet är inte att biobesökarna får en svag bio­upplevelse. Det verkligt allvarliga är att en sådan här film kan forma en direkt spekulativ bild hos allmänheten av en ton­givande historisk gestalt. Dag Hammarskjöld förtjänar större heder än så. 

Det verkligt allvarliga är att en sådan här film kan forma en direkt spekulativ bild hos allmänheten av en ton­givande historisk gestalt.

Men om man ska vara helt ärlig tycktes denne store ledare inte så intresserad av att själv bli hedrad och upphöjd. En vacker sammanfattning av hans verkliga livssyn är när han 1957 just har omvalts till generalsekreterare. Sittande på podiet får Hammarskjöld motta hyllningar från världsledarna, och han skriver då en lapp och fäster vid sitt tal. På lappen står: 

”Helgat varde ditt namn / tillkomme ditt rike / ske din vilja.”

Den bilden av FN:s främste generalsekreterare hade varit relevant att kunna delge biobesökarna, men tyvärr valde filmskaparna att dikta ihop en annan människa. Det är respektlöst mot tittarna, men allra mest förstås mot Dag Hammarskjöld själv.

Fotnot: I det senaste programmet i Världen idags samtalsprogram Hotspot intervjuas Staffan Carlsson kring sin bok om Dag Hammarskjöld. 

Powered by Labrador CMS