Om frikyrkan och samkönade relationer

Debatten har gått hög sedan Joel Halldorfs text i Expressen om att frikyrkan fullt ut bör acceptera homosexualitet och samkönade relationer. Jag ska ärligt säga att det bär mig emot – varför återkommer jag till i slutet – men jag ser ändå behovet av att som kyrkoledare tydliggöra min åsikt i frågan.

Jag börjar med själva teologin. Vilken jag menar är alldeles för tunn, både i Halldorfs text och i de böcker jag läst om så kallad ”inclusive theology” (ung. inkluderande teologi), för att motivera en avvikelse från den i stort sett eniga uppfattning som den kristna kyrkan haft i frågan i snart 2 000 år.

Hos dem som förespråkar en annan hållning än den jag själv landar i, förekommer ofta argumentet att kyrkan ju har ändrat uppfattning kring exempelvis Bibelns avfärdande av kvinnligt ledarskap och dess brist på avfärdande av slaveri. Varför kan man då inte ändra sig i frågan om samkönade äktenskap när nu samtiden förändras?