Mobbare bör inte få sista ordet

Jag läste med stor behållning artiklarna om mobbning i Världen idag nr 66. Detta problem behöver lyftas upp ännu mera eftersom så många barn och vuxna drabbas av det varje dag.
Ju mer detta hanteras som brott desto bättre. Visst är det svårt att bedöma vad som har skett, när ord står mot ord. Men en tillgång är om det skett via mail eller brev.

Men jag funderar över en för mig viktig sak. Som offer (jag är det) så vill ingen lyssna på vad jag har att berätta. Det heter att man vill vara objektiv.
Men samma människa kan med lätthet citera mobbarens ord. Då anser man sig själv vara objektiv. Hur går detta ihop? Vore det inte rimligt att citera båda parters ord, eller inte citera någons ord?

Varför har den mobbade alltid fel samtidigt som den som mobbar alltid har rätt?
Varför uppfattar alltid den mobbade det som sägs fel, medan den som mobbar alltid uppfattar allt rätt?
Sedan är det skrämmande att kyrkor och kristna frivilliga organisationer är involverade i detta.
Flera människor skulle vilja vara med och arbeta kyrkligt om förhållandena var annorlunda.Birgitta Persson