Allvar och svordomar i Mello

Lördagens final i svenska Melodifestivalen kom – kanske överraskande – att präglas av ett sällsynt men synnerligen välbehövligt allvar från arrangerande Sveriges Televisions sida. Åtminstone i inledningen.

I ett förhandsinspelat inslag, presenterat innan själva direktsändningen började från Friends Arena i Solna, vädjade programledarna Oscar Zia och Farah Abadi om gåvor till Ukrainas lidande och krigsutsatta folk genom Radiohjälpen.

Detta kom att prägla tonläget inledningsvis, förstärkt av en för programmet unik parad med en svensk flagga fram till den stora scenen. I tider då vår sammanhållning kring Sveriges nationella frihet och självbestämmande, demokrati och rättsstat ställs på prov, slöt faktiskt Melodifestivalen upp, trots en historia av ytlighet och förflackning.

Att sedan segraren, Cornelia Jakobs, i själva tv-sändningen och efterföljande intervjuer i olika medier hängav sig åt ett svårslaget rekord i svordomar, blev mer än lovligt trist. Och behöver påtalas för en som ska representera sitt land, inåt såväl som utåt. 

Det handlar faktiskt om värdighet, och om att vara en förebild.