Ledare
2026 – en unik möjlighet
att förkunna Bibelns budskap
Vissa tider har på förhand särskilt goda förutsättningar för kristen förkunnelse. 2026 är en sådan tid. 500 år efter den första svenska översättningen av Nya testamentet kan detta nya år få ett särskilt fokus på Bibeln, och i höst kan vi även kan se fram emot en ny NT-översättning.
Vid publiceringen av Bibel 2000 fick den liberala teologin en ledarroll. En allmän religionskritik var en stark samhällstrend, och politiker och kulturpersoner krävde att bibelutgåvor skulle kompletteras med avståndstagande kommentarer. Översättningsprojektet i sig var dessutom en statlig utredning, där både översättningsval och kommentarer fick en skeptisk inriktning. Bibeltrogna grupper fick därför en undanskymd roll i processen.
Den här gången är läget annorlunda, där vi ser en motreaktion mot det progressiva projektet. Det innebär en ovanligt stor möjlighet för kristenheten att förmedla Bibelns storslagna berättelse.
De som har varit vana att utan motfrågor få revidera, kritisera eller förlöjliga Bibeln kommer dock sannolikt att försöka hålla kvar detta privilegium. Den gångna julhelgen framfördes årets julnovell i radions P1 av Jonas Gardell. Hans egenskrivna saga om Betlehems stjärna saknade dock varje koppling till julens glada budskap, och blev bara ännu ett tröttsamt försök att vända uppochner på den bibliska berättelsen.
I stället för Bibelns faktiska innehåll framställdes Bibelns Gud som en kallhamrad och moraliskt frånstötande figur, med Lucifer som hjälten som förkunnar frihet från den auktoritära härskaren i himlen. Gardell kompletterades av Mark Levengood, som i sitt radiokåseri den fjärde advent gav en förlöjligande bild av hur de vise männen kom med ”bisarra gåvor” som knappast stod på Josef och Marias önskelista.
Svenska folket har tvingats vänja sig vid den här sortens återgivningar av Bibelns innehåll. Men det är ändå värt att poängtera hur förvridna, plumpa och – ärligt talat – hjärtinnerligt tråkiga de faktiskt är.
Kulturradikalerna har fått sätta agendan under orimligt många år.
Över västvärlden går just nu en motsatt våg av intresse för Jesus och Bibeln. Det måste anses som ett underbetyg av Sveriges Radio att än en gång låta samma gamla kulturgestalter framföra sina egensnickrade nidbilder av den berättelse som miljoner människor håller för helig.
Kulturradikalerna har fått sätta agendan under orimligt många år. En verklig radikalitet i vår tid vore hellre att låta de gamla texterna tala fritt, så att Bibelns drama kan framträda så storslaget, vackert och befriande som det faktiskt är. 2026 utgör ett lysande tillfälle för enskilda kristna, församlingar och organisationer att ta nya kreativa grepp för att visa hur Bibeln kan förvandla både individen och hela samhället.
På 1950-talet lanserade Lewi Pethrus Ibra Radio, som trotsade det svenska mediemonopolet genom att sända kristen radio från havet. 2000-talet erbjuder stora möjligheter till alternativa vägar att förkunna evangeliet. Via nätet, nya medieplattformar och sociala medier kan nästan vem som helst nå en stor publik med ett angeläget budskap. Kyrkor, bibliotek och andra arenor kan bli platser där Bibeln lyfts fram på många olika sätt.
Och precis som i varje tid kan det personliga vittnesbördet vara en väg för evangeliet att nå in i enskilda hjärtan.
Bibeln förblir historiens främsta frihetsbrev, som från fallet i Eden förkunnar Guds räddningsplan till en värld präglad av hemlöshet, våld och längtan efter ett återfunnet paradis. Bibeln utgör det samlade svaret på den moderna människans frågor även 2026 – det är ett tillfälle som kristenheten inte får missa.