Men jag vet att min återlösare lever, att han till sist ska träda fram över stoftet.
Job 19:25

Världen idag

Samme man som förra året mottog Nobels fredspris, premiärminister Abiy Ahmed, har nu valt att gå i krig med delar av sin egen etiopiska befolkning, ett inbördeskrig med den tidigare politiskt och ekonomiskt dominerande Tigray-provinsen i norr, skriver Lennart Sacrédeus. Foto: Themba Hadebe/AP/TT

Pingstvän med fredspris har nyckelroll i nytt etiopiskt krig

Nyhetskommentar · Publicerad 00:00, 18 nov 2020

För knappt ett år sedan tog Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed emot Nobels fredspris i Oslo stadshus. Med grund i sin kristna tro och tillhörighet till den etiopiska pingströrelsen hade han vågat – och lyckats – ta initiativ till och framförhandla ett fredsavtal med ärkefienden Eritrea, som 1993 brutit sig ur Etiopien efter trettio års gerillakrig.

I dag är samme Abiy Ahmed ledare för en regering som valt att gå i krig med delar av sin egen etiopiska befolkning, ett inbördeskrig med den tidigare politiskt och ekonomiskt dominerande Tigray-provinsen i norr, vilken utgör ungefär sex procent av landets befolkning. 

I huvudsak kan den väpnade konflikten beskrivas som en ideologisk kamp om Etiopiens själ och politiska system: mellan Abiy Ahmeds och hans regerings pan-etiopiska och centralistiska linje mot ett decentraliserat, delstats- och folkgruppsbaserat självstyre inom ramen för en etiopisk federation.

I sin egen blandade bakgrund och flerspråkighet är den 44-årige pingstvännen och premiärministern Abiy Ahmed själv ett uttryck för den etiopiska mosaiken med ett hundratal olika språk. Hans avlidne far var muslim och tillhörde den etniska gruppen oromo (som utgör en dryg tredjedel av landets befolkning), medan Abiys likaledes avlidna mor var ortodox kristen och tillhörande amhara, en kristen folkgrupp i landets centrala delar och som utgör cirka 27 procent av Etiopiens invånare.

Med sina dryga hundra miljoner invånare är Etiopien (till ytan nästan tre gånger så stort som Sverige) Afrikas näst folkrikaste land – endast Nigeria i Västafrika har fler invånare. Huvudstaden Addis Abeba är tillika säte för den Afrikanska unionen (AU), kontinentens försök att etablera en motsvarighet till EU. 

Invånarna i det mångkulturella och flerspråkiga Etiopien bär en stark afrikansk och nationell stolthet, som till stor del bottnar i en gammal historia. Dessutom är Etiopien tillsammans med Liberia världsdelens enda länder som aldrig kolonialiserats, även om Italien under fascistledaren Mussolini ockuperade det dåvarande Abessinien (Etiopiens tidigare namn) åren 1936–41.

Redan i mitten av 300-talet blev vad som i dag är norra delarna av Etiopien kristet, enligt traditionen genom att medlemmar av en gammal etiopisk judendom gick över till tron på Jesus Kristus som världens frälsare. 

Nästan två tredjedelar – 63 procent – av Etiopiens befolkningen har numera en kristen tillhörighet, med den etiopisk-ortodoxa statskyrkan, världens tredje äldsta kyrka och med tidigare starka band till den koptiska kyrkan i Egypten, som största samfund med dryga 40 procent av befolkningen som anslutna. 

Det var så sent som under den legendariske kejsaren Haile Selassies tid (regent 1930–74) – mannen som härledde kungamakten tillbaka till gammaltestamentlig tid, till det barn som sägs blev resultatet av mötet mellan kung Salomo och drottningen av Saba – som den etiopisk-ortodoxa kyrkan frigjorde sig och blev oberoende av den egyptisk-koptiska kyrkans överhuvud, kallad påve. 

Då hade tidigare europeisk mission under 1800-talet påverkat den etiopisk-ortodoxa kyrkan i katolsk riktning, något som förstärktes under den italienska ockupationen med de nya herrarnas försök att göra statskyrkan lojal till Italien.

Den evangeliska befolkningen utgör knappt en femtedel, eller 18 procent, av Etiopiens befolkning. Här har svensk kristen missionsverksamhet haft stor inverkan, främst genom att EFS-missionärer lade grunden till den karismatiska lutherska Mekane Yesus-kyrkan, i dag Lutherska världsförbundets största medlemskyrka, men även svensk pingstmission.

Redan i mitten av 300-talet blev vad som i dag är norra delarna av Etiopien kristet, enligt traditionen genom att medlemmar av en gammal etiopisk judendom gick över till tron på Jesus Kristus som världens frälsare.

Mer förskola kan inte lösa språkproblemen

Ledare Det finns i Sverige cirka 520 000 barn i förskoleåldern, alltså mellan 1 och 5 år. Av dessa är alla... lördag 5/12 00:00

Kyrkor i Europa tar strid för mötesfrihet

Corona. Kristna runt om i Europa förbereder sig för ett julfirande utifrån olika förutsättningar. I... fredag 4/12 08:00

Låt judar och araber få samarbeta!

Israelkrönika Han heter Mansour Abbas och sitter i Knesset, det israeliska parlamentet, för det arabiska partiet...