Tjeckien går till val nu på fredag och lördag i en situation där liberale premiärministern Andrej Babic ifrågasätts för privatekonomiskt tveksamma skattetransaktioner på motsvarande hela 150 miljoner kronor. Regeringschefen Babics liberala parti ANO, med sina 78 mandat av de totalt 200 i tjeckiska parlamentet, styr sedan fyra år tillbaka i en minoritetsregering, tillsammans med 15 ledamöter från socialdemokratiska CSSD. 

För att garantera att få igenom sin budget, det mesta av sin politik, samt trygga själva regeringsunderlaget valde dock ANO och CSSD att inte dra sig för att knyta an till det forna diktaturpartiet från åren 1949–89, det kommunistiska KSCM, som stödparti. 

KSCM har en mörk historia, som inbegriper den sovjetryskt-ledda Warszawapaktens militära invasion av landet 1968 för att slå tillbaka den så kallade Pragvårens demokratiska upptining.

Utöver kommunisternas fortsatta roll som stöd- och vågmästarparti visar det relativt anonyma Tjeckien på flera andra politiska särdrag. Ett sådant är själva namnet på det ledande regeringspartiet, nämligen ”Agerande från missbelåtna medborgare” – och där själva förkortningen ANO helt enkelt betyder ”ja”. 

Ett annat särdrag är att ANO i praktiken framstår som en enmanshow kring affärsmannen Andrej Babic, landets näst rikaste medborgare. Trots väljarstödet på 29,6 procent i parlamentsvalet 2017 har partiet inte fler än 3 100 medlemmar i hela Tjeckien, ett land befolkningsmässigt stort som Sverige.

Tjeckien sticker också ut politiskt med att det liberalkonservativa oppositionspartiet och tidigare dominerande regeringspartiet ODS, Medborgar­demokraterna, inte följer det europeiska mönstret, utan är EU-kritiskt. 

Därför har ODS valt att inte ingå i kristdemokratiska partigrupperingen EPP (Europeiska folkens parti) i Europa­parlamentet, utan i stället i ECR-gruppen, Europas konservativa och reformister, tillsammans med bland annat svenska SD. 

Ännu ett särdrag är att det liberalprogressiva Piratpartiet – med inriktning på civila rättigheter, direktdemokrati, digital integritet och politisk transparens – är Tjeckiens tredje största parti. Piratpartiets framväxt får ses som en reaktion från främst yngre väljargrupper mot vad man ser som en sluten och korrupt politisk kultur.

Trots att kristdemokratin i Tjeckien har att förhålla sig till att leva och verka i ett land med en av de minst religiösa befolkningarna i världen – med ett dramatiskt fall från 40 till 10 procent av medborgarna som kyrkomedlemmar efter kommunistdiktaturens fall i den fredliga Sammetsrevolutionen 1989 – finns det två kristdemokratiska partier i landet anslutna till EPP-familjen inom EU.

KDU-CSL (Kristdemokratiska unionen – Tjeckoslovakiska folkpartiet), med främst en katolsk väljarbas, utgör en sammanslagning av hela fem partier på kristen värdegrund, medan utbrytarna 2009, TOP 09 (Tradition, ansvar, välstånd) har mer av högerprofil.

KDU-CSL har tio mandat och TOP 09 sju, av de totalt 200 i parlamentets underhus. I överhuset, senaten, är partiernas ställning starkare genom att landsorten gynnas: tolv respektive fem senatorer av totalt 81.

Relationerna mellan de två kristdemokratiska partierna är dock så gott att de tillsammans med liberalkonservativa Medborgar­demokraterna bildar en gemensam valallians i årets val, kallad SPOLU (Tillsammans).