Av hans fullhet har vi alla fått, nåd och åter nåd.
Johannesevangeliet 1:16

Världen idag

Unga skulle röstat blått – klar majoritet för högern i skolval

Moderaterna blir största parti, följt av Sverigedemokraterna, när Sveriges elever säger sitt i skolvalet 2022. Miljöpartiet tappar stort och landar strax över fyraprocentsspärren.

Nyheter · Publicerad 15:52, 14 sep 2022

På måndagen presenterades resultatet för hur elever på svenska högstadie- och gymnasieskolor vill att landet ska styras.

Störst blir Moderaterna med 27 procent av rösterna, följt av Sverigedemokraterna som får 21 procent. 16 procent röstar på Socialdemokraterna, Kristdemokraterna får drygt 9 procent, Vänsterpartiet och Centerpartiet får 8 procent vardera. Miljöpartiet och Liberalerna slutar på 4 procent medan Feministiskt initiativ åker ur med cirka 1 procent av rösterna.

Ifall siffrorna skulle föras över på det ordinarie valet skulle högersidan få klar majoritet, närmare bestämt 61,6 procent av rösterna.

Trenden ser i princip likadant ut över hela landet; tittar man på hur eleverna röstat län för län kan man se att M och SD varvar med att vara största parti – det finns inte ett enda län där S är störst.

1 580 högstadie- och gymnasieskolor i landet har deltagit i valet. Runt en halv miljon elever hade möjlighet att rösta och av dessa tog cirka 400 000 chansen. Det är ett valdeltagande på nästan 78 procent.

Skolvalet 2022 arrangeras av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

Siffrorna är preliminära. Det slutgiltiga resultatet är klart tidigast den 30 september.

I skolvalet 2018 fick Alliansen, utan Kristdemokraterna, 38,8 procent. KD fick 3,9 procent och skulle därmed inte ha klarat riksdagsspärren. De rödgröna fick 38,3 procent.

Många journalister frågar sig nu varför de unga tenderar att föredra högerstyre framför vänsterstyre. I SVT:s morgonstudio ger Moa Wallin, politisk trendspanare på Sveriges Radio P3, sin syn.

– Det tråkiga svaret är att de unga helt enkelt tycker att högern har bättre svar på hjärtefrågorna inför valet, säger hon.

En annan teori som hon har är att unga är mer benägna att hoppa på nya partier eller nya samhällsströmningar än äldre väljare, menar hon.

Ytterligare en förklaring är, enligt Moa Wallin, det osäkra läget i världen.

– Nu har vi krig i Europa och svajig ekonomi, och då kanske man går tillbaka till frågor som handlar om basal trygghet ... När jag var förstagångsväljare för tio år sedan upplevde man kanske att man hade grunden i behovs­pyramiden och kunde ägna sig åt andra frågor, som att legalisera cannabis. Men är man rädd för brottslighet prioriteras den frågan över det säger hon.

Enkla bedjare – inte bara teologer – kan tolka Bibeln

Ledare I den ständigt pågående, och nödvändiga, debatten om vad som är sann och sund kristen livsstil... tisdag 6/12 00:10

Jesuscentrerad predikan av ny ärkebiskop

Ledare Inom den svenska kristenheten ställer nog många frågan ifall det gick att skönja en ny ton i... tisdag 6/12 00:00