Budgetposten för säkerhetsstöd till Palestinska myndigheten för budgetåret 2020, som enligt Jerusalem Post undertecknades och blev lag i december, ligger på 75 miljoner dollar, eller ungefär 750 miljoner kronor, men i budgeten för budgetåret 2021 har Trump-administrationen inte avsatt en enda dollar för ändamålet.

Tanken med det ekonomiska säkerhetsstödet har enligt Jerusalem Post varit att stärka samarbetet mellan israeliska och palestinska styrkor för att bekämpa terrorism på Gaza-remsan och i de palestinsk-styrda delarna av Judeen och Samarien.

”Utan den här finansieringen så måste Israel ge vidare pengar ur sin egen ficka för att behålla säkerhetstillgången vid liv”, skriver tidningen, som också uppger att Israel har bett USA-regeringen att ändra i budgeten, så att säkerhetssamarbetet med den palestinska myndigheten kan fortsätta.

Israel får dock, enligt USA-budgeten, 3,3 miljarder dollar, eller 33 miljarder kronor från USA, ”för att stärka Israels kapacitet att försvara sig själv i regionen och behålla sin militära kvalitativa udd”, skriver Jerusalem Post.

DN konstaterar att Abbas avbröt alla politiska förbindelser med Washington redan för två år sedan, efter att USA erkänt Jerusalem som Israels huvudstad, och att Trump därefter dragit in den ena posten efter den andra i det amerikanska biståndet, som utgjort stommen i flyktingorganet UNRWA:s budget.

Amerikanska talesmän ska ha sagt till nyhetsbyrån AFP att det fortfarande kan bli aktuellt med militärt bistånd till palestinierna, om det palestinska styret slutar bojkotta den nya amerikanska fredsplanen.

Den Palestinska myndighetens president, Mahmoud Abbas, har dock motsatt sig fredsplanen i starka ordalag.

Det amerikanska budgetåret börjar den 1 oktober, men det är oklart om kongressen kommer att släppa igenom den nya budgeten innan dess. Den 3 november hålls presidentvalet.