Tiotusentals barn ”saknas” i Sverige – samtidigt görs 35 000 aborter per år

(Artikeln har publicerats i Världen idags magasin om abort i grundlagen.)

Det föddes cirka 98 500 barn i Sverige under 2024, vilket innebär 1,43 barn per kvinna. Detta är den lägsta fruktsam­heten som någonsin uppmätts i Sverige. 

För full reproduktions­nivå, alltså att befolkningen ersätter sig själv och ligger på en stadig nivå, krävs ett frukt­samhets­tal på 2,1 barn per kvinna. Orsaken att man räknar på 2,1 snarare än 2,0 är att ha marginal för dödsfall, barnlöshet samt att det föds något fler pojkar än flickor. Senast Sverige låg på de fruktsamhets­nivåerna var ett par år i början av 1990-talet, och innan det i slutet av 1960-talet. 

I slutet av förra året gjordes en första del­redovisning av den regerings­tillsatta utredningen ”För en framtid med barn” som adresserar de låga födelsetalen. Utredaren Åsa Hansson, docent i national­ekonomi, konstaterade krasst att de låga födelse­talen riskerar att hota vår välfärd.

Hon menar att Sverige i ett värsta scenario kan minska sin befolkning med hela fyra miljoner till år 2100 och att landets bnp halveras. Eller som social­minister Jakob Forssmed uttryckte saken: 

– När det nu föds färre barn blir det också tydligt hur beroende världen är av barnen. 

Åsa Hansson talar om att det nu krävs ”tidiga, kraftfulla och långsiktiga reformer” för att undvika en kris i befolknings­frågan. Utredningen konstaterar också att teknologisk utveckling och migration kan ”mildra effekterna” av de låga födelse­talen, ”men inte ersätta behovet av en framtid med barn”. Den drastiska ned­gången tros ha många olika orsaker och är en trend som syns globalt, inte minst i den utvecklade världen. 

Samtidigt fortsätter det att göras tio­tusentals aborter i Sverige år efter år. Uppskattningar gör gällande att omkring var fjärde graviditet slutar med att fostret aborteras.

Som exempel kan man titta på 2024 års siffror. Det föddes då alltså 98 500 barn i Sverige och det gjordes drygt 35 300 aborter. Det innebär att drygt 26 procent av de kända graviditeterna under året avbröts genom abort. Man ska dock ha med sig att någon­stans mellan 10 och 15 procent av graviditeterna som avbröts statistiskt sett hade slutat i missfall och inte lett fram till födsel.

I ett hypotetiskt scenario kan man räkna på hur många barn per svensk kvinna som skulle födas om inga kända graviditeter avslutades i abort. Med en missfalls­frekvens på 10–15 procent hade fertiliteten 2024 då legat på 1,87–1,89 barn per kvinna. Gör man samma beräkning på de fem före­gående åren, 2019–2023, blir utfallet att födelse­talen per kvinna utan aborter skulle hamna på mellan 1,89 och 2,17 födda barn per kvinna.

I rena siffror skulle det innebära att Sverige under flera år på 2000-talet hade haft positiva födelsetal utan aborterna. 2019 föddes exempelvis 114 523 barn i Sverige. För att nå positiva födelsetal det året saknades det 26 947 barn. Samma år gjordes 36 103 aborter. Även om man räknar bort 15 procent av dessa som statistiska missfall hade det i ett scenario utan aborter inneburit 30 688 ytterligare barna­födslar, alltså klart över det antal som krävs för att nå önskade frukt­samhets­tal. 

Den nuvarande svenska abort­lagen trädde i kraft 1975 och innebär att kvinnan kan avbryta en graviditet av vilka skäl som helst fram till 18:e graviditets­veckan. Mellan vecka 18 och 22 krävs särskilda skäl, men de allra flesta av de sena aborterna beviljas. 

Socialstyrelsens siffror visar att det från 1975 till 2024 genom­fördes drygt 1,7 miljoner aborter i Sverige. Om man kalkylerar in de sannolika missfalls­talen skulle det innebära nära 1,5 miljoner aborterade som annars hade fötts de senaste 40 åren i Sverige.