Synagogan upptäcktes i Migdal, ett större judiskt fiskesamhälle som även tjänade som bas för Josefus (Yosef Ben Matityahu) under hans krig mot romarna, som kulminerade i templets förstörelse 70 e Kr.

Detta är den andra synagogan från andra tempelperioden (516 f Kr–70 e Kr) som hittats i Migdal och ligger bara cirka 200 meter från den första, som upptäckes 2009.

Fyndet är unikt på så vis att det för första gången man hittat lämningar av två synagogor på samma plats från tidsperioden då templet i Jerusalem ännu inte förstörts, berättar universitetet i Haifa i ett pressutskick.

Denna andra synagoga är dock lite mindre än den första, och vad det verkar inte lika rikt utsmyckad.

– Upptäckten av en andra synagoga på platsen kastar nytt ljus över judarnas sociala och religiösa liv i Galiléen under perioden, det område där Jesus enligt Nya testamentet utförde sina underverk. Det visar att man ansett sig behöva en byggnad för Torah­studier och social gemenskap, säger en av utgrävningsledarna, Dina Avshalom-Gorni, från Zinmaninstitutet för arkeologi vid universitetet i Haifa.

– Den nya synagogan, med dess många fynd av ljushållare, glaskärl, mynt och föremål för rening, visar på kopplingen mellan Migdals judar och templet i Jerusalem.

Migdal, som ligger på nordvästra sidan av Galileiska sjön, omnämns i kristna källor som födelseplats för Maria från Magdala (Migdal).

– Vi kan föreställa oss hur Maria från Magdala och hennes familj gick i denna synagoga tillsammans med andra invånare i Migdal för att delta i religiösa och sociala evenemang, säger Dina Avshalom-Gorni.

Östra delen av Migdal undersöktes för drygt tio år sedan av den isralieska myndigheten för utgrävningar. Då fann man en första synagoga med vackert dekorerat mosaikgolv och en sten med en relief av en menorah, en sjuarmad ljusstake. Reliefen ses som ett bevis på att Migdalas judar var i förening med det stora templet i Jerusalem, och förevisas just nu på en utställning i Yigal Allon Center.

Delar av den andra synagogan grävdes ut redan tidigare i år. Då anade man bara att det rörde sig om en offentlig byggnad från den romerska tiden, men visste ännu inget om hur den använts, berättar universitetet.

Synagogan är en kvadratisk byggnad av basalt och kalksten med en central hall och ytterligare två rum. Centralhallens väggar är belagda med vit och färgad puts. Den innehåller en stenbänk, även den belagd med gips, som löper längs väggarna.

Man fann även en gipsbelagd hylla i ett litet rum på södra sidan av hallen, där Torah-rullar kan ha förvarats.