– Sverige har varit tålmodigt. Men det är svårt att jobba brett med bistånd i ett land där intresset är så svagt för demokrati och mänskliga rättigheter, säger biståndsminister Peter Eriksson enligt DN efter beslutet att stoppa stödet till Kambodja.

Sverige har via Sida gett ungefär 200 miljoner kronor i bistånd om året till landet.

Eriksson anser att demokratin och rättssamhället utvecklas i fel riktning i Kambodja, och lyfter fram bristen på oberoende press och hur politisk opposition stoppas.

En liknande situation återfinns i de palestinska områdena. Världen idag har tidigare rapporterat om motståndet mot Sveriges bistånd till palestinska myndigheten.

Trots att flera andra länder stoppat eller fryst sitt bistånd beslutade svenska regeringen förra året att öka stödet. I anvisningarna till den nya strategi som tagits fram och som ska gälla 2020–2024 är regeringen beredd att öka volymen för det palestinska biståndet från 1 500 miljoner kronor över en femårsperiod, upp till 2 000 miljoner kronor.

Samtidigt visar brittiska The Economist demokratiindex att Kambodja och palestinska myndigheten hamnar på samma nivå när det gäller bristen på demokrati. Båda beskrivs som auktoritära med stora och allvarliga problem med mänskliga rättigheter. Enligt The Economist har demokratibristerna ökat mer i de palestinska områdena än i Kambodja det senaste året.

”Det blir tydligt nu att Sveriges bistånd till Palestina vilar enbart på ideologiska grunder”, menar Viktor Hardarson, engagerad i Vänskapsförbundet Sverige-Israel, på Twitter.

Han och andra kritiker anser att biståndsministerns beskrivning av Kambodja precis lika gärna skulle kunna användas om palestinska myndigheten.

Världen idag har sökt Peter Eriksson via mejl till hans pressekreterare för att fråga varför palestinierna får högre bistånd medan kambodjanerna förlorar sitt och vilka demokratiska framsteg som gjorts i de palestinska områdena som motiverar ett ökat bistånd. Vid denna tidnings pressläggning hade vi inte fått svar.