Socialstyrelsen JO-anmäls för råd kring könsdysfori

Världen idag har tidigare berättat att Socialstyrelsen skärpt sina rekommendationer kring behandling av minderåriga med könsdysfori. Bakgrunden till skärpningen är de larm som kommit om att barn och unga får könsförändrande behandling trots att det inte är ordentligt utrett ifall de kommer bli hjälpta av behandlingen. Många unga som vill ”byta kön” har andra diagnoser, som adhd eller autism. 

Enligt Genid Sweden (Gender identity Challenge Sweden), som arbetar för evidensbaserad vård för barn och unga med könsdysfori, har Socialstyrelsens förändring inte fått tillräckligt genomslag.

– De skulle ju inte ge detta [könsförändrande behandling] till barn under 16 år, utom i undantagsfall. Men det är lika många undantagsfall nu som det var ”fall” tidigare, säger en drabbad person som tagit initiativ till JO-anmälan, till Världen idag.

– Vi vill att JO nu granskar hur myndigheten har tagit fram riktlinjerna och om processen varit tillräckligt saklig, transparent och förankrad i vetenskap, säger personen, som av privata skäl vill vara anonym. 

Initiativtagaren beskriver pubertetsblockerande behandlingar som mycket ingripande och anser att riskerna måste tas på större allvar. Enligt personen kan behandlingen också få psykologisk och prejudicerande effekt genom att barnets upplevelse bekräftas av vården.

– När barn får den här medicinen blir det också en typ av bekräftelse: ”Ja, du är det här. Om vi behandlar dig kommer du att må bättre.” Då är det väldigt få som vill backa från det.

Könsdysfori innebär ett tillstånd kopplat till att en persons upplevda könsidentitet inte stämmer överens med det biologiska könet. Vården kan omfatta psykologiska utredningar, hormonbehandlingar och i vissa fall kirurgiska ingrepp.

– För Genid är kärnfrågan hur barn och unga skyddas när vården fattar beslut om behandlingar som kan påverka resten av livet.

Den anonyma initiativtagaren har själv erfarenhet av frågan genom ett barn som genomgått sådan behandling..

Initiativtagaren menar att Socialstyrelsens riktlinjer i praktiken riskerar att bygga mer på patientens egen önskan än på stark evidens.

– De här riktlinjerna verkar mest gå ut på att patienterna ska få det de själva tror att de vill ha. Vi tycker att vården ska vara evidensbaserad.

Genid vill att JO granskar om Socialstyrelsens arbete uppfyller kraven på saklighet, objektivitet och transparens. Organisationen vill också att JO prövar om myndigheten har följt upp tillräckligt hur riktlinjerna efterlevs i vården.