Världen idag har tidigare berättat att Nuvaxovid är ett så kallat proteinvaccin, som är framtaget i en mer traditionell tillverkningsprocess än de båda godkända mRNA-vaccinerna från Moderna och Pfizer.

Före jul godkände Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) Nuvaxovid, från amerikanska Novavax. Enligt Läkemedelsverket är dess skyddseffekt mot allvarlig sjukdom och död 90 procent.

”Nu har vi både mRNA-vaccinerna och ett proteinbaseratvaccin, de är alla säkra och effektiva”, säger statsepidemiolog Anders Tegnell i ett pressmeddelande.

Han påminner också om att även om vaccinationstäckningen i Sverige är hög så har en miljon vuxna fortfarande inte vaccinerat sig.

Nuvaxovid kan ges både som dos ett och två samt som påfyllnadsdos till dem som redan fått två doser vanligt vaccin.

Proteinvaccinet kan efter medicinsk bedömning av läkare även ges till dem som av medicinska skäl inte bör låta sig vaccineras med mRNA-vaccin.

Vaccinet har inte levererats till Sverige ännu, men det väntas komma ”inom den närmaste månaden”.

När det gäller användning av så kallade cellinjer i framtagningen av Nuvaxovid skriver sajten Precision Vaccinations att det använts två olika typer av sådana.

I vad som kallas ”bekräftande labbtester” har en mänsklig cellodlingskultur använts, i form av cellinjen HK293 som härstammar från njurceller som en gång i tiden togs från ett människofoster som hade aborterats på 1970-talet. Dessa celler förändrades därefter en del genom att de fick in dna från ett virus i sina gener och cellinjen i fråga har använts mycket inom cancerforskning. 

För själva producerandet av Nuvaxovid har dock inte den nämnda cellinjen använts, utan en cellkultur som härstammar från celler tagna från en slags nattfjäril.