Bioenergi är ett av huvudspåren i Sveriges satsning på att bli ett av världens första fossilfria länder. 75 procent av råvaran till den svenska bioenergin kommer från skogen. Hur ”klimatvänliga” dessa skogsbiobränslen är beror dock på vilka delar av trädet som bränns, skriver Dagens Nyheter i en granskning av svensk biobränslepolitik.

En rapport från EU-kommissionen bedömde nyligen att de flesta typer av biobränslen från skog kan vara ohållbara.

I ett upprop från 500 forskare uppmanades USA och EU att sluta ge stöd åt biobränslen från skogen, som de menar driver på skogsförstörelse, förlust av biologisk mångfald och ökade koldioxidutsläpp under årtionden.

Trä som bränns ger ett större utsläpp av koldioxid per energienhet än både olja och kol, skriver tidningen. Samtidigt ingår träden i ett naturligt kretslopp där nya träd suger upp koldioxiden som släpps ut.

Men i en färsk rapport skriver klimatprofessor Markku Rummukainen, Sveriges representant i FN:s klimatpanel IPCC, att det dröjer många år innan utsläppen från en trädstam som bränns tas upp av ett nytt träd. Han har sammanställt internationell forskning på området och konstaterar att koldioxidökningen i atmosfären skulle bromsas på kort sikt om man lät skogen stå kvar, i stället för att använda den till bioenergi.

Både forskningsinstitutet Skogforsk samt lobbyorganisationerna Svebio och Skogsindustrierna hävdar att skogsbiobränslen inte framställs ur hela träd, utan ur restprodukter från skogsbruket och industrin.

Men siffror från Energimyndigheten pekar på motsatsen. Statistik från 2019 visar att drygt en fjärdedel av allt svenskt skogsbiobränsle som producerades med inhemsk råvara kom från trädets stam. Ett resultat av detta är kalhyggen, utsläpp av lagrat kol ur marken och förlust av biologisk mångfald. Inte bara i Sverige, utan också i Estland, där man även avverkar stora arealer i naturreservat.

DN:s granskning visar att även friska lövträd och döda stammar huggs ner för att brännas upp. Tusentals arter är beroende av död ved och hundratals av dessa arter bedöms vara rödlistade på grund av bristen på död ved.

– Det är fruktansvärt att man gör så här. Död ved är det viktigaste i skogen för den biologiska mångfalden, säger Leif Tibell, professor vid avdelningen för systematisk biologi vid Uppsala universitet till tidningen.

Kjell Andersson på Svebio anser däremot att biobränslebranschen är utsatt för en negativ kampanj.

– Hela idén om att det är farligt att använda stammar är en snedvridning. Så länge skogen som helhet växter mer än vad man avverkar, och det gör den i hela Europa, så spelar det ingen roll om det är stammar, grenar eller toppar, stubbar, säger han till DN.

När det gäller den biologiska mångfalden anser han att det är en fråga för Skogsstyrelsen och skogsägarna, men enligt DN bryter stora skogsbolag upprepat mot reglerna i den frivilliga miljöcertifieringen för hållbart skogsbruk och Skogsstyrelsen har kraftigt minskat sina tillsynsbesök vid avverkningar.

– Det är inte så konstigt att ingen kan säga om reglerna följs vid avverkningar, kontrollen är för svag, säger Jan Darpö, professor emeritus i miljörätt vid Uppsala universitet till tidningen.