Låt Herren din Gud tala om för oss vilken väg vi ska gå och vad vi ska göra.
Jeremiah 42:3

Världen idag

Kommer samfund förbjuda sina pastorer att förespråka en biblisk äktenskapssyn i själavårdssamtal för att behålla statligt stöd? Det återstår att se. Foto: Freely Photos

Samfund som tillämpar biblisk hbtq-syn kan förlora bidrag

Trossamfund vars församlingar försöker förmå unga personer att lämna en homosexuell livsstil eller hotar att utesluta en medlem på grund av val av livspartner kan förlora sitt statliga stöd. Det står klart när regeringen nu lagt fram sitt nya förslag om stöd till trossamfund. Förslaget har dock inte gått igenom i riksdagen än.

Nyheter · Publicerad 17:16, 29 jul 2022

Världen idag har vid flera tillfällen berättat att regeringen arbetat på ett nytt lagförslag gällande villkor för stöd till trossamfund. Efter att olika aktörer, som Sveriges kristna råd och samfund från olika religioner, fått lägga fram synpunkter på förslaget har nu kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) presenterat regeringens slutgiltiga förslag.

Enligt lagförslaget ska samfund som ”utövar våld, tvång eller hot mot en person” nekas bidrag. Likaså ska samfund som ”diskriminerar individer eller grupper eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde” inte kunna få statligt stöd.

Vad menas då med dessa ord om tvång och diskriminering? Världen idag dyker ner i den 244 sidor långa lagrådsremissen som ligger till grund för förslaget och kan konstatera att församlingar med en biblisk äktenskapssyn kan få svårare att få bidrag.

För det första kan ”omvändelseterapi av unga hbtqi-personer” räknas som en form av tvång, vilket innebär att samfund vars församlingar försöker förmå unga personer att inte leva ut sin homosexualitet kan nekas bidrag.

För det andra kan krav på en viss livsstil för medlemskap räknas som en form av hot.

”Begreppen är inte avsedda att ha den betydelse de har i straffrättslig lagstiftning, utan kan även omfatta handlingar som inte är straffbara. Det skulle till exempel kunna handla om […] ett trossamfund eller en församling som framför hot om uteslutning på grund av val av livspartner”, står det i lagrådsremissen.

Huruvida livsstilskrav för medlemskap även kan räknas som diskriminering är lite otydligt. Att ”ett trossamfund inte tillåter medlemmar med viss sexuell läggning” bör räknas som diskriminering, enligt lagförslaget, men det framgår inte ifall samfunden även måste acceptera utlevd homosexualitet för att få stöd.

När det gäller församlingars möjligheter att välja anställda utan att förlora bidrag är det lite tydligare. Samfund och församlingar ska kunna välja företrädare utifrån vissa krav, även om det innebär en särbehandling av exempelvis kvinnor och homosexuella. Det gäller även andra anställda som har arbetsuppgifter som berör själva religionsutövningen. Däremot får sådana krav inte ställas på övrig personal, som exempelvis städare, skriver författarna och hänvisar till diskrimineringslagen.

I dokumentet nämns det att Evangeliska frikyrkan har påpekat att rätten att ha vissa olika teologiska övertygelser om äktenskap måste respekteras. Det är något som regeringen säger sig stämma in i.

”Ett trossamfunds företrädare kan naturligtvis fritt både ha övertygelser och åsikter och både företrädare och trossamfund kan fritt yttra sig i olika frågor. En företrädares privata åsikter och yttranden som faller utanför trossamfundets verksamhet omfattas därutöver inte av demokrativillkoret”, skriver remissförfattarna.

Uttalanden som faller inom ”hets mot folkgrupp” bör dock inte accepteras för att ett samfund ska få stöd, enligt förslaget.

Någon genomgång av vad som sagts bakåt i tiden verkar det dock inte vara frågan om, utan här handlar det om nutid och framtid.

Regeringen säger sig också vilja vara nådefull utifrån sin syn på vad som är rätt. Eftersom det är svårt för en samfundsföreträdare att hålla koll på vad alla företrädare på lokal nivå säger och gör ska det finnas ett undantag från kraven. Ifall en lokal pastor exempelvis försöker få en ung person att lämna en homosexuell livsstil kan samfundet behålla sitt stöd om det tar avstånd från agerandet och vidtar ”adekvata åtgärder för att säkerställa att det inte upprepas”.

Världen idag har sökt Jeanette Gustafsdotter (S) för att få veta mer exakt vad som gäller för att samfunden ska få stöd, men har inte nått henne. Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2023, men har inte gått igenom i riksdagen än.

När det här texten skrevs var propositionen (regeringens genomarbetade förslag) inte tillgänglig. Detta eftersom den skulle överlämnas till riksdagen först. Dokumentet som artikeln bygger på är därför lagrådsremissen. En lagrådsremiss är ett utkast till lag som regeringen lämnar till Lagrådet, som ska granska att förslaget inte strider mot någon lag.

Regeringen – upp till bevis för arbetsro i skolan!

Ledare En offentlig debatt har uppstått kring lärarvikarien Hans som tvingades bort från sitt arbete för... tisdag 31/1 00:10

Vilka orsaker finns till att Adam måste vara en historisk person?

Teistisk evolution (del 3/7). Paulus utgår från att Adam var lika historisk och lika verklig som Abraham, Mose och Jesus. Det... tisdag 31/1 00:00

Antisemitism och vandalisering när Förintelsens offer hedrades

Helsingborg. Ett minnesmärke för Förintelsen, som finns i Helsingborg, utsattes under helgen för vandalisering.... måndag 30/1 19:00

Det står inte väl till med Sverige

Ledare ”Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget.” Det... tisdag 31/1 00:00