Nyheter
Så fördelas pengarna från EU:s coronastödpaket
Spanien och Italien, vars ekonomier bedöms ha drabbats hårdast av coronapandemin, hör till de länder som får mest pengar ur EU:s rekordstora återhämtningsfond. Sverige kommer i stället få betala mer än vad man får tillbaka. Pengarna från fonden ska bland annat gå till klimatåtgärder och digitalisering.
I vanliga fall är det EU-kommissionen som godkänner utbetalningar ur olika EU-fonder. Så är inte fallet med den stora och på sina håll hårt kritiserade potten med pengar som ska gå till att sparka igång medlemsländernas ekonomier efter coronapandemin.
För att få del av medlen måste medlemsländerna senast den sista april lämna in sina återhämtningsplaner till EU-kommissionen. Kommissionen utvärderar planerna och lägger sedan fram dem för godkännande av EU-rådet, som består av medlemsländernas stats- och regeringschefer. Också Europaparlamentet kommer att få ta del av de nationella planerna.
Om ett enskilt land inte anser att ett annat land fullföljer sina åtaganden i relation till de sökta medlen kan utbetalningarna blockeras tillfälligt medan övriga länder granskar klagomålet. EU-kommissionen har dock sista ordet, skriver Financial Times.
Det övergripande instrumentet, som kallas Next Generation EU, omfattar 750 miljarder euro och består av lån som medlemsländerna tagit med EU-budgeten som säkerhet. Av dessa pengar går 672,5 miljarder euro till den så kallade coronaåterhämtningsfonden medan 77,5 miljarder euro ska användas i befintliga program inom exempelvis forskning och energi.
Återhämtningsfonden består till hälften av lån och hälften bidrag. Bidragsdelen ska fördelas till länderna utifrån deras nationella återhämtningsplaner till och med 2023. Länderna måste anslå minst 37 procent av budgeten till att stödja klimatet och biologisk mångfald, och minst 20 procent till digitalisering.
Men många länder famnar brett när de beslutar om vad som krävs för att gjuta liv i ekonomin. Till exempel innehåller Tysklands återställningsplan en satsning på barnomsorg, medan Belgien vill bygga ut sina cykelbanor och skaffa fram billigare bostäder.
Grekland passar på att bygga ut tunnelbanan i Aten och att färdigställa tunnelbanan i Thessaloniki, enligt en översikt gjord av European Institute of Public Administration (EIPA).
Sverige kommer bidra med cirka 150 miljarder kronor till Next Generation EU, vilket är betydligt mer än vad vi väntas få tillbaka i stöd. Detta eftersom mest medel ska gå till de länder som lidit störst ekonomisk skada av pandemin.
Liksom många andra länder kommer Sverige i första hand bara söka bidragsdelen, som innebär 30–40 miljarder kronor fram till 2023.
