När regeringen lät utreda det framtida statliga stödet till trosamfund för några år sedan önskade man förtydliga den del av lagen som säger att statsbidrag endast får lämnas ”till ett trossamfund som [...] bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på, och [...] är stabilt och har egen livskraft.

Utredaren Ulf Bjereld gav 2018 flera förslag på hur lagen skulle kunna skärpas med en rad exkluderingskriterier.

I Dagens Nyheter skrev han att de samfund som exempelvis rättfärdigar våld i nära relationer, uppmanar föräldrar ”till ett visst agerande, såsom att upprätthålla en viss traditionell sedvänja” gentemot sina barn, eller som diskriminerar eller uttrycker ”missaktning för en grupp personer med anspelning på kön, etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning” borde uteslutas från statligt stöd.

I sitt remissvar på utredningen påpekade Sveriges kristna råd att flera föreslagna exkluderingskriterier handlade om sådant som redan är förbjudet enligt svensk lag, och inskärpte vikten av att lagen värnar religionsfriheten.

”Det är viktigt att de resonemang som presenteras kring trossamfundens rätt att välja ledare och organisationsform liksom rätten att ha vissa olika teologiska övertygelser om äktenskap och abort och andra medicinsk-etiska frågor respekteras”, skrev SKR.

Vidare varnade SKR för att ett samfund, med de utökade kriterierna, skulle kunna drabbas av kollektiv bestraffning utifrån enstaka personers uttalanden.

Nu föreslår regeringen att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, förstärks med 7 miljoner kronor för bidragshantering, medan Myndigheten för stöd till trossamfund, SST, får ytterligare 3 miljoner kronor för att kunna granska samfund utifrån de väntade kraven.

I ett pressmeddelande skriver kulturdepartementet att den nya lagstiftningen väntas leda till en ökad arbetsbelastning för de två myndigheterna ”när det gäller information, stödgivning och uppföljning kopplat till statsbidrag”.

– Offentliga bidrag ska inte gå till verksamheter som inte är förenliga med samhällets grundläggande värderingar. Nu får myndigheterna bättre möjligheter att säkerställa det, säger kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) i pressmeddelandet.

Varken Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor eller Myndigheten för stöd till trossamfund kan i dagsläget dock säga något hur de kommer att använda de medel som regeringen föreslår.