När min kropp och mitt hjärta ger upp, är Gud mitt hjärtas klippa och min lott för evigt.
Psaltaren 73:26

Världen idag

Israelisk polis fick stänga av en väg mellan Ashdod och Tel Aviv efter att en raket avfyrad från Gaza slaget ner. Även andra vägar uppges ha träffats av raketer i landet där skolor och arbetsplatser tvingades att stänga av säkerhetsskäl. Foto: Ariel Schalit/AP/TT

Raketregn över Israel fortsätter

Israel har inte haft en så hög militär beredskapsnivå sedan 2014, rapporterar Jerusalem Post sedan det under tisdagen skickats över 200 raketer från Gaza. Bakgrunden är att Israel dödat en terrorledare inom Islamiska jihad.

Nyheter · Publicerad 10:48, 13 nov 2019

En stor del av det israeliska samhället stängde ner under tisdagen på grund av den eskalerande situationen på Gaza. Hundratusentals elever på skolor och universitet fick stanna hemma, arbetsplatser stängde och transporter ställdes in. Större folksamlingar förbjöds av militären, och israeler boende i särskild fara för raketnedslag uppmanades hålla sig nära skyddsrum.

Efter sex timmar av relativt lugn återupptogs raketattackerna från Gaza tidigt under onsdagen. Samtidigt ska Israel ha slagit ut en raketavfyrningsbas på morgonen och därmed dödat två personer från Islamiska jihad.

Den israeliska militären, IDF, uppger att omkring 90 procent av rakterena har fångats upp av Israels försvarssystem, Iron Dome, men att många också når in i Israel och orsakar stor skada. Hem har direktträffats och mer än 40 personer har förts till sjukhus.

En åttaårig flicka ska enligt Jerusalem Post ha kollapsat när hon sprang för att söka skydd från raketer i staden Holon söder om Tel Aviv. Flickan fördes till sjukhus och hennes tillstånd beskrivs som allvarligt.

Avfyrandet av raketer mot civilbefolkning är ”helt oacceptabelt och måste omedelbart stoppas”, menade EU:s talesperson i ett uttalande, som även Sveriges utrikesminister, Ann Linde (S), spred på Twitter.

En snabb de-eskalering ”är nödvändig för att skydda liv och säkerhet för palestinska och israeliska civila”, menar EU, som står bakom Egypten som nu medlar mellan parterna.

Från palestinsk sida uppmanas Israel att avsluta sin ”aggression mot vårt folk i Gaza”. Orden kommer ifrån premiärminister Mohammad Shtayyeh.

De massiva raketattackerna från Gaza tog sin början efter att Israel i en riktad attack tidigt på tisdagsmorgonen dödat Baha Abu al-Ata, en högt uppsatt ledare inom terrororganisationen Islamiska jihad. Enligt Israel är al-Ata hjärnan bakom en rad terrordåd och attacker mot israeler den senaste tiden, och han ska även ha planerat flera kommande terrordåd.

Såväl Islamiska jihad som terrorgruppen Hamas har i uttalanden därefter aviserat ”gruvlig hämnd”, något de intensiva raketangreppen mot Israel är ett uttryck för. Enligt uppgifter är det dock Islamiska jihad som hittills stått bakom beskjutningen, då Hamas ännu försöker hålla sig utanför i ett försök att undvika fullskaligt krig.

IDF har meddelat att man nu förbereder sig för flera dagars stridande.

– Israel kan komma åt alla dem som riktar attacker mot Israel, sade premiärminister Benjamin Netanyahu i ett uttalande under tisdagen.

– Terrorister tror att de kan attackera civila och gömma sig bakom civila. Vi har visat att vi kan attackera terrorister och åsamka civila minimal skada. Vem som än tror att de kan angripa oss utan konsekvenser har fel. Om ni attackerar oss kommer vi att attackera er.

Abortpositiv agendajournalistik ger vilseledande rubriker

Frågan är vem som vinner på att riskerna med abort negligeras, för det är inte kvinnor som gagnas, menar Brita Storlund och Cecilia K Björfjell från Människovärde, som påpekar att de första feministerna ansåg att abort innebar exploatering av kvinnor.

Debatt · Publicerad 16:05, 5 dec 2019

Västerländsk psykologisk forskning har ibland beskyllts för att ha en abortpositiv agenda. Forskare som påvisat samband mellan abort och mental ohälsa har i vissa fall haft svårigheter att få sina artiklar publicerade.

Och i de fall de har publicerats i vetenskapliga journaler har de ignorerats av övrig media, enligt bland andra den amerikanske forskaren David Reardon (s 9). Han har i sin kritik ställt frågan hur det skulle se ut om resultaten hade varit de motsatta, det vill säga påvisat att abort inte påverkar kvinnors mentala hälsa.

Svaret kom med all önskvärd tydlighet den 19 november. The Lancet Psychiatry publicerade en artikel där man redovisar en studie bland kvinnor som överlevt ett första självmordsförsök. I den har man jämfört kvinnor som gjort en första abort med kvinnor som inte gjort abort. Resultatet visade att andelen kvinnor som gjort självmordsförsök endast är aningen högre bland dem som har gjort abort jämfört dem som inte gjort det.

Enligt studien var abort ändå inte orsaken, eftersom de flesta som gjort självmordsförsök efter en abort även lidit av psykisk ohälsa innan.

Inom ett dygn hade flera svenska tidningar publicerat nyheten, och dessutom med den vilseledande rubriken ” Abort ej kopplat till självmord”. Läser man ursprungsartikeln framkommer det dock redan i rubriken att i undersökningen ingick enbart självmordsförsök där kvinnorna överlevt. Kvinnor som verkligen begått självmord saknas från studien.

Dessutom preciseras inte gruppen av kvinnor som inte gjort abort. Var de gravida och valde att föda sitt barn, eller gjordes ingen abort för att de inte var gravida? Kvinnor som gjort abort innan de fyllt 18 år var exkluderade från studien. Men vi får inte veta om kvinnor som eventuellt gjort abort efter 18-årsdagen, men innan studieperiodens början, finns med eller inte.

Andra liknande studier har varit mer noggranna.

En finländsk studie har visat att självmordsbenägenheten ökar bland vissa kvinnor som gjort abort. Studien omfattade nästan 600 000 dödsfall bland kvinnor i fertil ålder åren 1987–1994. Där delades grupperna in i kvinnor som gjort abort, haft missfall, fött barn, samt genomsnittet för kvinnor.

Självmordstalen var allra högst bland kvinnor som gjort abort. Bland kvinnor som fött barn var självmordstalen allra lägst. Studien ledde till nya riktlinjer inom den finländska vården, och när en liknande studie gjordes för åren 1987–2012 hade självmordstalen för kvinnor som gjort abort sjunkit. Dock var de fortfarande högre än i de övriga tre grupperna.

Liknande studier har genomförts i bland annat USA och Danmark, vilka gett samma resultat, det vill säga risken för självmord är högst bland kvinnor som gjort abort, och lägst bland kvinnor som fött barn.

En liknande undersökning gjordes 2017 i USA, där olika register kopplades samman. Där fann man att risken att dö inom ett år efter en avbruten graviditet var dubbelt så stor jämfört med kvinnor som fött barn. Dödsfall som självmord, mord och olyckor var signifikant högre bland kvinnor som gjort abort än bland dem som haft missfall.

Självmordstalen bland dem som haft missfall var högre än bland kvinnor generellt. Lägst självmordsrisk fanns bland dem som fött barn. Denna skillnad kvarstod även vid en uppföljningsstudie sex år senare, och även när man tagit hänsyn till tidigare psykisk ohälsa och socioekonomiska faktorer.

Efter ett år fanns även en förhöjd risk att dö av ”naturliga orsaker”. Man förklarade detta med att både abort och missfall sänker den förväntade livslängden, medan barnafödande förlänger den.

Frågan är vem som vinner på att riskerna med abort negligeras, för det är inte kvinnor som gagnas. Att i stället bejaka riskerna och identifiera riskgrupper kan leda till initiativ som räddar kvinnors liv.

Intressant att notera är att de första feministerna, som exempelvis Susan Anthony och Elizabeth Stanton, var abortmotståndare och menade att abort är den ultimata exploateringen av kvinnor.

En finländsk studie har visat att självmords-benägenheten ökar bland vissa kvinnor som gjort abort.

Var fotbollshuligan – förvandlades av Jesus

Församlingsliv Torbjörn Lindkvist arbetar som trygghetsvärd på en skola i Tynnered, förorten där han själv växte upp och påbörjade ett liv med droger. Efter femton... torsdag 5/12 11:30

Varför husförsamlingar?

Serie Husförsamlingar (del 1/3). Beteckningen ”församlingen i hans hus” i Apostlagärningarna visar att denna lilla enhet är församlingen i apostolisk tid. Husförsamlingen är... torsdag 5/12 00:00

I november välkomnade Sverige den palestinske premiärministern Mohammad Shtayyeh – en man som hyllar massmördare, kallar terrorister ”frihetssökare” och öppet erkänner att mycket av biståndspengar går till terrorism, skriver Christina Toledano Åsbrink. Foto: Nasser Nasser/AP/TT

Vad har svenska regeringen för inställning till terroristlöner?

Israelkommentar · Publicerad 00:00, 5 dec 2019

I mitten av november fick Sverige – statsminister Stefan Löfven, utrikesminister Ann Linde och andra parlamentariker – besök av den Palestinska myndighetens premiärminister, Mohammad Shtayyeh. Hans resa till Sverige hade bland annat som mål att diskutera Sveriges finansiella stöd till palestinierna.

Förvånansvärt nog diskuterade man även det ekonomiska stödet till palestinska terrorister och deras familjer, ett stöd som Palestinska myndigheten vägrar att släppa.

Och då kan man undra: Vilka värderingar är det egentligen som premiärminister Shtayyeh representerar, han som Sverige tog emot med öppna armar? Jo, han anser att palestinska terrorister är ”frihetssökare” som försvarar palestiniernas värdighet, och att alla medel är tillåtna i ”kampen” mot Israel.

Han hyllar massmördare som Abu Jihad (ansvarig för morden på minst 125 israeler) och Abu Iyad (ansvarig för massakern på det israeliska olympiska teamet i München 1972), han anser att det är varje palestiniers ansvar att använda våld och terror mot Israel, och naturligtvis anser han inte terrororganisationen Hamas vara just det – en terrororganisation.

Dessutom säger han att Fatah (PLO:s största parti) aldrig har erkänt Israels existens, till dags dato.

Israel kallar han för ”det sionistiska projektet”, som inte har något med judendom att göra, där han även förnekar den judiska länken till landet. Han påstår dessutom att Jesus var den förste palestiniern! Och så håller det på, in absurdum.

Man tappar därför andan när Sverige tar emot denne man, som kom för att jaga mer pengar än det Sverige redan ger till palestinierna. Och detta trots att han öppet erkänner att mycket av pengarna går till terror och terrorism. Vad innebär då detta egentligen?

Jo, det innebär att palestinier får löner av sin egen regering om de mördar, eller försöker mörda, judar. Ofta är mördandet bättre betalt än vanliga arbeten. Judemördare är alltså ett statligt arbete – med en löneskala – hos den Palestinska myndigheten. Denna löneskala har två kategorier: terrorister och martyrfamiljer.

År 2017 såg löneskalan för den första kategorin ut på följande sätt, i amerikanska dollar och per månad:

Om en terrorist blir fängslad i israeliskt fängelse i 0–3 år får denne 400 dollar per månad; fängslad 3–5 år ger 600 dollar per månad; fängslad 5–10 år ger 1 150 dollar per månad; fängslad 15–20 år ger 2 000 dollar per månad; fängslad 20–25 år ger 2 300 dollar per månad; fängslad 25–30 år ger 2 900 dollar per månad; och fängslad över 30 år ger 3 450 dollar per månad.

Utöver detta får terroristen extra för följande: 90 dollar per månad extra per fru (det kan ju vara flera)‚ 15 dollar per månad extra per barn; bosatt och registrerad i Jerusalem ger 90 dollar per månad extra; och innehavare av israeliskt medborgarskap ger 150 dollar per månad extra.

År 2017 var antalet fängslade terrorister 6 300, vilket resulterade i att den Palestinska myndighetens totala utgifter för denna typ av utbetalning var 158 miljoner dollar.

Den andra kategorin är ”martyrernas” familjer, det vill säga om terroristen dog under attacken och därmed blev martyr. Detta ger martyrfamiljen en månadsinkomst för resten av livet. Löneskalan ser ut som följer:

En omedelbar engångsutbetalning på 1 720 dollar. Per månad får familjen livet ut 400 dollar per månad; per fru 115 dollar extra per månad; och per barn 60 dollar extra per månad. Om martyren var bosatt och registrerad i Jerusalem ger det 90 dollar extra per månad, och var denne innehavare av israeliskt medborgarskap ger det 90 dollar extra per månad.

År 2017 var antalet martyrfamiljer 26 700, vilket resulterade i att den Palestinska myndighetens totala utgifter för denna typ av utbetalning var cirka 197 miljoner dollar.

Sammanlagt var alltså utgifterna för de två kategorierna 355 miljoner dollar. Det motsvarar cirka 3,4 miljarder svenska kronor. Till terrorism!

Sverige är en av de absolut största bidragsgivarna till palestinierna, där pengarna flödar in utan kontroll, utan att de är öronmärkta, utan att någon vet vart de tar vägen.

Stefan Löfven, Ann Linde och alla ni andra i partitoppen – vad håller ni på med? Ser ni inte att ni förlänger konflikten och lidandet? Ser ni inte att ni stödjer terrorister med mer terrorism? Ser ni inte offren? Är ni inte läskunniga? Jag kan förstå att arabiska är svårt, men det finns gott om arabiska tolkar i Sverige.

Hur kan ni, som demokratiska ledare, missbruka er makt och skattebetalarnas pengar på detta sätt?

Det borde vara straffbart.

Sammanlagt var alltså utgifterna för de två kategorierna [terrorister och martyrers familjer] 355 miljoner dollar. Det motsvarar cirka 3,4 miljarder svenska kronor. Till terrorism!

Minnesord: Martin Tornell, 1924–2019

Vardag Minnesord. Martin Tornell avled den 20 november 2019, vid en ålder av 95 år. Han var en legendarisk pingstledare med bred församlingserfarenhet och stark... tisdag 3/12 11:29

Foto: robban@biggest.se

Tänk om vi skulle introducera en ny variant av adventskalender?

Ledarkrönika · Publicerad 00:00, 5 dec 2019

Den här tiden av året är fylld av traditioner. En tradition som fått ett stort genomslag är det här med adventskalendern. Häromdagen läste jag om upprinnelsen till den här traditionen. Faktum är att det var först 1934 som den första svenska adventskalendern kom till. Den målades av Aina Stenberg-MasOlle.

Men som så många andra av våra jultraditioner går adventskalenderns rötter tillbaka till Tyskland.

På 1880-talet var det en mamma i Tyskland som ville göra tiden fram till jul lite lättare för sin fyraårige son, som hette Gerhard. Hon gjorde i ordning en bit färgglad kartong och på den placerade hon 24 kakor. Gerhard skulle få äta en kaka varje dag fram till julafton. Hur kakan på julafton smakade kan vi bara ana. Jag gissar att det inte var någon drömkaka.

Sedan gick åren och den lille pojken växte upp. Så småningom blev Gerhard Lang delägare i ett tryckeri. Inspirerad av sin barndoms kakkalender började han 1903 trycka en färgglad adventskalender för barn. Den bestod av två ark. Det ena hade tjugofyra julmotiv som klipptes ut och sedan fästes på det andra arket.

Idén mötte oväntat stort gensvar, och på 1920-talet skapade Gerhard Lang en ny variant av adventskalender med luckor som kunde öppnas. Och fortsättningen är, som vi brukar säga, historia.

Jag tycker att det är så spännande att tänka på att en kreativ mammas idé, för att hjälpa sin lille son att härda ut ända fram till julafton, fick vingar och har kommit att prägla miljontals människors jultradition. Tror du att Gerhard Langs mamma hade den blekaste aning om vad hennes enkla kakkalender skulle få för konsekvenser?

Det tror inte jag. Jag tror inte heller att hon hade någon baktanke att bli omtalad i framtiden.

Men låt oss aldrig glömma bort den svindlande tanken att en liten gärning av kärlek och omtanke kan komma att inspirera miljontals andra människor. Någonting som du gör kan också inspirera någon annan att utveckla den idén ännu mer. Och så kan en kedjereaktion startas som får oförutsägbara effekter.

När jag var liten tyckte jag det var spännande att ha en adventskalender. Men tänk om vi skulle introducera en ny variant av adventskalender? Tänk om vi varje dag under december månad skulle be om att våra ögon skulle få öppnas, som adventsluckor, för någonting gott och uppmuntrande som vi skulle kunna göra för någon medmänniska?

Du och jag har ingen aning om vilka kedjereaktioner det skulle kunna starta och vilka konsekvenser det skulle kunna få. Smaka på den tanken och börja drömma!

Moder Teresa har sagt: ”Gör små saker med stor kärlek.” Att ge bort några kakor, att göra något kärleksfullt för ett barn, att skapa julkänsla för någon som annars inte skulle få uppleva det – det behöver inte vara så stort, men låt oss göra små saker med stor kärlek. Det måste vara ett sätt att använda adventstiden som behagar den store Givaren.

”För ett barn blev oss fött, en son blev oss given.” Ingenting som skett i historien har fått större konsekvenser än Guds villighet att ge och göra gott för oss. Låt oss inspireras, både av honom och en kreativ mamma i Tyskland.

Men låt oss aldrig glömma bort den svindlande tanken att en liten gärning av kärlek och omtanke kan komma att inspirera miljontals andra människor.

Prognos visar efterlängtad sol lagom till första advent

Vardag Regntunga skyar har dominerat november, men nu skymtar en ljusning i grådasket. – Det blir en vändning lagom till första advent, med lite riktig... måndag 2/12 08:00

Det kristna svaret på kriminaliteten är inte i första hand mer fängelse, fler poliser eller mer socialvård. Det kristna svaret är mer frälsning, skriver Stefan Swärd. Foto: Johan Nilsson/TT

Frälsning är lösningen på det dödliga våldet

Ledare · Publicerad 00:00, 5 dec 2019

Det dödliga våldet har uppmärksammats alltmer i Sverige de senaste åren. Det verkar som om politiken är ganska handfallen. Mer poliser, strängare lagstiftning och hårdare straff är standardlösningen.

För någon vecka sedan samtalade jag med en pastorskollega som arbetar med de kriminella ungdomsgängen i Stockholm. Han berättade att han inte kände till något fall av mördare med en närvarande och engagerad pappa. Mördandet är på många sätt ett uttryck för familjens kollaps. 

Det är märkligt att man från politikens horisont inte inser att värnandet om familjen är helt avgörande för att motverka kriminalitet. Skolor, socionomer och fängelser kan aldrig ersätta närvarande och engagerade pappor.

Att döda en annan människas liv är enligt Bibeln en synd som vi ytterst är ansvariga för inför Gud. Hur vi än försöker förklara synden med socioekonomiska förklaringar är det synd, ett brott mot Guds lag och uttryck för att vi har vänt Gud ryggen. Vi kommer alla en dag stå till svars för våra synder och syndens lön är döden.

Dödandet är också uttryck för ett andligt vakuum och en gudlöshet. Det tycks inte heller politikerna inse.

Omvändelsen och frälsningsupplevelsen är, ytterst sett, lösningen på problemet med det dödliga våldet och den brutala kriminaliteten. Evangeliet är Guds kraft till frälsning. Evangeliet kallar stora syndare till omvändelse och det kallar små syndare till omvändelse.

Just nu planeras en stor tältkampanj i Stockholm nästa sommar med Sebastian Stakset som initiativtagare. Samtidigt ser vi grovt kriminella i vår stad komma till tro på Jesus. Vi hoppas på att tältet ska fyllas av många med den bakgrunden.

Det kristna svaret på kriminaliteten är – i första hand – inte mer fängelse, fler poliser eller mer socialvård. Det kristna svaret är mer frälsning.

En kyrka som tappar evangeliets kraft och förkunnelse har inte mycket att komma med i dessa frågor. Det blir endast en social verksamhet som inte leder till förvandlade liv. Därför måste vi värna evangeliet och evangeliets förkunnelse om en Jesus som möter syndaren och förvandlar syndarens liv, och som kallar till en omvändelse från mörker till ljus, från död till liv.

Eftersom det dödliga våldet i stor utsträckning handlar om kriminella ungdomsgäng med invandrarbakgrund, blir det ett argument i den pågående politiska debatten om invandringens välsignelse eller problem.

Man bör vara mycket försiktig med att generalisera för mycket utifrån enskilda händelser; den brottslighet vi talar om gäller en mycket begränsad grupp personer i invandrartäta områden, och de som drabbas av brottsligheten är framför allt dessa områden. I de känslomässiga debatternas tid är det viktig att hålla sig till fakta och statistik. 

Men lösningen för vårt lands stora problem är omvändelse. Dels en politisk omvändelse, där vårt lands makthavare slutar att motarbeta familjen och i stället börja verka för starka äktenskap och föräldrars möjlighet att få mer tid med sina barn. Men också en omvändelse i den kristna kyrkan, där denna återvänder till det evangelium som är ”Guds kraft till frälsning”, det evangelium som inkluderar både omvändelse och upprättelse och som kan förvandla de mest hopplösa individerna i vårt samhälle.

Det är märkligt att man från politikens horisont inte inser att värnandet om familjen är helt avgörande för att motverka kriminalitet.
Senaste nytt
Mest lästa just nu

Var fotbollshuligan – förvandlades av Jesus

Församlingsliv Torbjörn Lindkvist arbetar som trygghetsvärd på en skola i Tynnered, förorten där han själv växte upp och påbörjade ett liv med droger. Efter femton...

Varför husförsamlingar?

Serie Beteckningen ”församlingen i hans hus” i Apostlagärningarna visar att denna lilla enhet är församlingen i apostolisk tid. Husförsamlingen är...

Advent och jul handlar om precis detta att Guds rike vill vara nära dig genom Jesus Kristus.

Inför söndag Mark 1:14–15 Advent är ju ändå en bra tid på året. Vi har lämnat november bakom oss, det tänds stjärnor, ljusstakar och ljusslingor i våra hus och...