Plusarkiv: Svarta tisdagen gör sig smärtsamt påmind

Svarta tisdagen gör sig smärtsamt påmindVärlden befinner sig i en allvarlig, finansiell kris. Så långt är alla bedömare mer eller mindre ense – men sen går uppfattningarna isär.
Enligt den amerikanske finansmannen George Soros har situationen inte varit lika allvarlig sen början av 30-talet, den stora depressionen då miljoner människor blev av med sina jobb och ofta dessutom hem och sparpengar. Eländet började med börskraschen den 29 oktober 1929 – "Black Tuesday" – och slutade egentligen inte förrän en ännu större katastrof anmälde sig: det andra världskriget i september tio år senare. I centrum för krisen stod, då som nu, bankväsendet, framför allt i det, då som nu, dominerande landet, USA. Från 1929 till 1939 gick inte mindre än 9 000 banker i konkurs, de flesta i just USA.

När 30-talets depression bet som värst var 25 procent av USA:s arbetare utan jobb. Det var lika illa, eller nästan, i Europas länder, inklusive Sverige. Det år jag föddes, 1933, gick min far, arbetslös stenhuggare, från Halland till Danmark för att försöka få jobb som bonddräng och skicka hem pengar till familjens försörjning. Europa upplevde en väldig folkvandring av kringdrivande jobbsökare, oftast unga män, oftast utan tur.
Fullt lika illa blir det med stor sannolikhet inte den här gången, huvudsakligen därför att regeringar, centralbanker och andra institutioner har större kunskaper och bättre handlingskraft. Detta hindrar inte att många ekonomer slår fast att resten av 2008 och sannolikt hela 2009 blir förlorade år. I marginalen kan man konstatera att krisen troligen avgör USA:s presidentval. I dåliga tider väljer amerikanerna nästan alltid ute-partiets kandidat, i dag Barack Obama. Det gäller så mycket mer som motkandidaten John McCain inte visat något större intresse för ekonomi och bara häromdagen fastslog att USA:s ekonomi är "fundamentalt sund".

Att förklara krisens uppkomst och förlopp i få ord är omöjligt, men det råder knappast någon oenighet om att nyckelorden är överbelåning, girighet och skuld. Miljoner amerikaner har lånat överoptimistiskt med sina hem som säkerhet. Lånen har medgetts framför allt av de gigantiska bolåneinstituten Fannie May och Freddie Mac – vi talar här om biljoner dollar – som inte krävt tillräckliga säkerheter och nyligen togs över av staten.
Berömda investmentbanker på Wall Street som Lehman Brothers (grundat 1850), Bear Stearns och Merrill Lynch och – framför allt! – det gigantiska försäkringsbolaget AIG (American International Group) handlade, för kunders och sin egen räkning, med lån och säkerheter som i praktiken visade sig totalt osäkra. Konkurrensen spelade en pådrivande roll, liksom chefernas behov av att visa goda resultat – och plocka hem bonusar i mångmiljonklass. Att girigheten drev fram dumma – och ibland kriminella – beslut, behöver ingen betvivla.
Ett exempel bland många: den schweiziska banken UBS försäkrade sig i en amerikansk fond för 1,5 miljarder dollar. När man gjort en förlustaffär och krävde pengarna visade det sig att fonden ifråga hade ett kapital på bara 200 miljoner. Rättegång följer – i detta och tusentals andra fall.

AIG är så stort att man har affärer med praktiskt taget alla större finansiella institutioner i världen, inklusive Sverige. Storleken blir, utan minsta tvivel, bolagets räddning. En konkurs skulle leda till en så väldig panik att den helt enkelt måste undvikas. Alltså gick USA:s centralbank, Federal Reserve Board, in med ett lån på ofantliga 95 miljarder dollar.
Precis som i fallet med Freddie Mac och Fannie May gäller det att återställa förtroendet. Staten kommer inte, som på 30-talet, att tillåta kollaps. Finansministern, Henry "Hank" Paulsen (tidigare chef för Goldman Sachs som ännu överlever) och centralbankschefen Ben Bernancke, har bestämt sig för – och övertygat president Bush – att nyckeln till återhämtning är att det finansiella systemet "smörjs" med likviditet så att verksamheten inte, som på 30-talet, förlamas.
Under 30-talets värsta år var, som nämnts, arbetslösheten 25 procent. I år har den i USA ökat med 650 000 personer mellan januari och september. Det är, trots allt, inte mer än 5,1 procent.
Samtidigt som man räddat, mer eller mindre, ett antal stora institutioner, har Paulsen och hans medarbetare låtit ett antal berömda firmor, i första hand Lehman Brothers och Merrill Lynch, endera gå under eller bli uppköpta för en spottstyver. Anledningen: man vill visa Wall Street att girighet och överoptimism straffar sig. Spekulationsbubblan måste punkteras och lugnet återställas.
Åtminstone tills nästa gång...
>> Tänkvärda siffror som talar för sig själva...4 400 000
Så många dollar (4,4 milj, ca 27 milj kr) strömmade in till USA:s republikanska parti inom 12 timmar efter att Sarah Palin utsetts till presidentkandidat.
6 000 000
Så många kineser handlade i Shanghais största supermarket under 2007.
3 000 000
Så många invånare har en amerikansk jättestad som Chicago.
4
Så många gånger dyrare är stål, olja och koppar nu än år 2000. Den viktigaste anledningen: Efterfrågan i Kina och Indien.
4 miljarder
Så många dollar
(4 000 000 000, ca 26 miljarder kr) har Venezuelas president, Hugo Chavez, spenderat på vapen tillverkade i Ryssland.
Ulf Nilson
ulf.nilson@varldenidag.se