Plusarkiv: Kultur: Läckö

Läckö – Västergötlands turistmagnetKnappast kan något slott passa bättre som hemvist för en prinsessa än Läckö slott, den borg som sticker upp som en läcker vit sockertopp på Kållandsös nordspets. Ändå blev Läckö aldrig något kungligt slott och prinsessbesöken har varit lätträknade.
Kanske kan det planerade Victoriahuset, en present till hertiginnan av Västergötland, ändra på den saken.

Vägen till Läckö slott slingrar sig förbi Kållandsös bergknallar och böljande fält. Landskapet är bördigt och skogarna rika på vilt, och det var något som man tidigt värdesatte. Lämningar från förhistorisk tid finns runtom på Kållandsö.
På 1200-talet skänktes troligen Läckö till kyrkan av Skarabiskopen Brynolf Algotsson, som samtidigt också förstärkte den befintliga borgen. Platsen var perfekt ur strategisk synpunkt: centralt belägen i det gamla Skarastiftet som även omfattade Värmland, invid en pilgrimsled som fortsatte till Nidarosdomen i Trondheim och mitt i regionens viktigaste transportled: Vänern. Dessutom svårtillgänglig för angrepp från både sjö och land.

Efter reformationen vandrade Läckö slott och omgivande gods i olika slottsherrars ägo tills drottning Kristinas gunstling, Magnus Gabriel de la Gardie, ärvde det av sin far i mitten av 1600-talet.
Nu förvandlades Läckö slott från medeltida borg till barockslott och Magnus Gabriel de la Gardie var inte den som snålade. Med Läckö ville den bildade och konstintresserade adelsmannen tävla med kontinentens slott och palats. Salarna, väggmålningarna, tapeterna och de kostbara möblerna skulle symbolisera den svenska stormakten som nu stod i zenit.
Chatarina Sjölin är verksamhetsledare för utställningar och forskning på Läckö slott. Hon påminner om att Läckö trots allt inte bara var en lustgård för en lättjefull överklass.
– Läckös egendom på den tiden sträckte sig ända ner till Lidköping och omfattade fyra fem socknar. Man drev bland annat en hamn, ett tegelbruk och ett storjordbruk. I dagens termer skulle Läckö snarast beskrivas som en del i de la Gardies storkoncern, som även omfattade många andra egendomar i Sverige. Som mest hade han sammanlagt 1 000 anställda, varav kanske 200 på Läckö, och att leda och administrera alla dessa verksamheter var en krävande syssla.

Magnus Gabriel de la Gardie var en av de första i Sverige som såg värdet av att bevara gamla byggnader och föremål. Han grundade Antikvitetskollegium i Uppsala 1666, vilket kan ses som en föregångare till dagens Riksantikvarieämbete.
Nu kommer det an på dagens antikvarier att utforska Magnus Gabriels Läckö. I projektet "Kök och hushåll" har man nyligen restaurerat det gamla köket där man tillagade greve de la Gardies många festmåltider. Här kan slottets besökare nu se den jättelika spisen där man samtidigt kunde steka, grilla och koka mat.
Med "Kök och hushåll" på Läckö slott lyfter man fram vardagen för de anställda på slottet. De arbetade med omfattande matlagning, tvätt och många andra dagliga, tunga sysslor, långt från prakten i slottsherrens gemak.
– Bara att laga så många rätter, hålla dem varma och bära upp till matsalen, som låg flera trappor upp i slottet, måste ha varit en logistisk utmaning för köksmästaren och hans underlydande, konstaterar Chatarina Sjölin och visar in i köksmästarens lilla kammare innanför köket.
– Kammaren var troligen både bostad och kontor för köksmästaren, så att han lätt kunde hålla ett öga på vad som försiggick i köket. Här var man noga med hushållningen; säkert räknades vartenda ägg.

För Magnus Gabriel de la Gardie fick det luxuösa levernet ett bittert slut. Drottning Kristinas gunst vändes i vrede och hon drog in många av hans förmåner. Under Karl X återupprättades de la Gardies ställning igen, men när Karl XI tillträdde, föll han återigen i onåd. Efter 30 år på Läckö förlorade Magnus Gabriel grevskapet och slottsegendomen återgick till kronan.
Från och med år 1860 hamnade slottet permanent under kronans förvaltning men var i början av förra seklet nedgånget och förfallet. Då slog kulturturismen igenom på allvar. Läckö blev ett intressant besöksmål och en ordentlig restaurering av slottet påbörjades 1925.

Sedan dess har Läckö varit en av Västergötlands stora turistattraktioner. I dag finns här både en gästhamn och en camping. Just nu smids också planer på ett nytt Naturum, som ska fungera som portal till Vänern och Vänerskärgårdens natur Bygget av den planerade anläggningen, som kronprinsessan Victoria, hertiginna av Västergötland, fick i 30-årspresent för tre år sedan, har dock försenats.
Först i höst kommer Statens fastighetsverk att kunna presentera byggplaner för Victoriahuset, som informationshuset kommer att kallas.

Maria Andersson
maria.andersson@varldenidag.se