Nytt fossilfynd ”omprövar vår bild av evolutions­teorin”

Kontentan i en artikel i vetenskapliga tidskriften Nature är att ryggradsdjuren uppkom tidigare än vad evolutions­förespråkare hittills trott. Tidpunkten skjuts tillbaka med omkring 35–40 miljoner år, enligt forskarna från Uppsala och Australien som ligger bakom artikeln. Som belägg hänvisar de till en stenplatta med klomärken som hittats nära australiensiska Melbourne och sedan analyserats på Evolutions­museet i Uppsala.

– Det här är ett helt världsunikt fynd, säger Per Ahlberg, paleontolog vid Uppsala universitet, till SVT Nyheter Uppsala. 

– I stället för att vi kom lite senfärdigt när ”partyt” redan var i full sväng och rödvinet höll på att ta slut dök vi i stället upp precis i början, fortsätter han och syftar på ryggradsdjuren. 

Nyhetsuppläsaren berättar att det är något som ”omprövar vår bild av evolutionen” och reportern frågar hur det känns att ”omkullkasta en så etablerad sanning”. 

– Det känns hur kul som helst, säger Per Ahlberg, men lägger till att en del forskarkollegor är skeptiska och upprörda.

Ola Hössjer, kreationist och professor i matematisk statistik, menar att detta fossilfynd befäster skepsis mot evolutions­teorin.

– Felplacerade fossil visar på osäkerheten i evolutionsteorin, eftersom det evolutionära trädet ofta måste ritas om, säger Hössjer i ett mejl till Världen idag.

Enligt evolutionsteorin svarar lagren i berggrunden mot olika tidsperioder, förklarar han och betonar att han ser fyndet utanför Melbourne som ett av flera exempel på fossil som hamnat i fel lager och därmed i fel tidsperiod.

– Man kan då antingen bortse från fyndet, vilket ofta görs, eller också rita om tidsskalan i det evolutionära trädet, vilket gjorts i detta fall.

Dessutom finns flera andra osäkerheter, menar han och säger att dateringar av berggrundens lager bygger på otillförlitliga radiometriska metoder.

– Och antagandet om gemensamt ursprung för olika djurgrupper görs trots avsaknad av säkra fossila fynd från mellanformer.

Enligt många kreationister härrör merparten av lagren i berggrunden från faser av syndafloden, då sedimentära bergarter bildades när floden svepte med sig landmassor i olika tsunamivågor, förklarar Ola Hössjer.

– De fossil som återfinns i berggrundens lager svarar mot djur från olika ekosystem, som fördes med av floden i omgångar. Men eftersom de djur och växter som begravdes av floden inte sorterades perfekt efter ekosystem så är felplacerade fossil inga problem för skapelsetro – det är snarare något man förväntar sig.